Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Några studier rörande Disasagan.
dens skilda hufvudnäringar, hvartill landskapsvapnen gifvit Mes-
senius ideen.
Ett par punkter är det synnerligen nödvändigt att framhålla.
I sjelfva skådespelet kallas konungen nästan blott Rex, men af
några ställen framgår dock, att han bär namnet Sigtnid. Så an-
gifves ock att bandlingen försiggår år »efter werldzens begynnelse
2758». Disas fader är rådsherren Sixten, och scenerna äro förlagda
dels till Wänngarn, der Disa är född, dels till Upsala. I det kung-
liga kallelsebrefvet, som ålägger Disa att träda inför konungen,
heter det slutligen: »Hwarföre är vår alvarlige och strenge befal-
ningh, at tu med thedh första til oss tigh begiffuer, dogh hvarken
åkandes, ridandes, gåendes, seglandes eller roändes: hwarken klädd
eller oklädd, huarken dag eller natt, huarken i ny eller nädan.»
Rörande dramats historia tillägga vi blott, att det var rivali-
teten med Olof Rudbecks fader Johannes Rudbeck, som föranledde
Messenius att författa och här i Upsala låta sina lärjungar uppföra
historiska skådespel på svenska. Det första bland dem var Disa,
som vid Distings-marknaden den 17 och 18 Febr. 1611 uppfördes.
Att han här gjorde ett lyckligt grepp beträffande ämnet är onek-
ligt. Schück (Sv. literaturhist. I, s. 628) säger härom: »Hvarje
borgare, som besökte Distingsmarknaden, måste naturligtvis med
ogement nöje betrakta ett skådespel, i hvilket Distingens uppkomst
på ett åskådligt sätt framstäldes, ocb den följd af upplagor, som
Disa sedermera upplefvat, utgör ett osvikligt bevis på att författa-
ren träffat sin samtids smak.»—Antalet upplagor stiger till bortåt
tio, och man kan å teaterrepertoiren såväl i landsorten som i Stock-
holm påträffa Disa såsom uppförd ända in på 1770-talet, visser-
ligen omarbetad, men tydligen grundad på Messenii framställning,
som i sitt ursprungliga skick visade sig något otymplig för en
mera utvecklad dramatisk smak. En sådan nyare omarbetning af
sagan är det prosadrama Disa, som prof. Schück aftryckt i Sam-
laren för år 1892 efter en handskrift (E. 146) på Upsala Universi-
tets bibliotek. Det har till författare Johan Celsius och det upp-
fördes år 1687 i Distingen i närvaro af enkedrottningen, drott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
