Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 51
ningen och kronprinsen Carl på stallgården i Upsala af studenter,
hvarvid den vackra 17-åriga studenten Olof Celsius, sedermera
domprost i Upsala, utförde Disas tacksamma rol. — I det Celsiska
dramat bär konungen fortfarande namnet Sigtrud, men Disas far
heter här Ingewald, och Disas mor, hvilken rol med god verkan
här införts, men som saknas hos Messenius, bär namnet Thoreborg.
Det är regelrättare bygdt, men dialogen förefaller något torr och
man saknar Messenii burleska målande scener, ehuru Disas dräng
Pickelhäring här ock söker att sätta publiken i godt lynne.
Så komma vi i ordningen till Furus skald såsom anförd källa
för 01. Rudbecks framställning af Disas historia. Knappt någon
torde väl förr hört talas om Furus skald. Till en början förtvif-
lade jag ock att någonsin träffa på denna okända skald eller sna-
rare det okända skaldestycke, som härmed afsågs, ty skald bru-
kade särskildt i titlar enligt forntida språkbruk lika ofta beteckna
poemet som poeten. Men lyckan och Rudbeck voro mig slutligen
bevågne. I sin Atlantica nämner Rudbeck på åtskilliga ställen,
såsom jag vid närmare studium af de digra volymerna fann, detta
qväde, hvars författare sannolikt kommer att ständigt förblifva obe-
kant, då den enda kunskap, vi ha om honom, förskrifver sig från
hvad Rudbeck meddelat till efterverldens kännedom. Benämningen
Furus skald har man att finna i begynnelseorden af detta qväde,
hvaraf Rudbeck anför nedanstående strofer och hvari skalden tyd-
ligen velat ge en fornpoetisk skildring af vintern:
Fur ä wänd i Furu
Disas har ä skuru
Glis ä Frea grät (Atl. II, s. 353)
Det är enligt Rudbecks tolkning: »Solen är wänder i Furu-
trän1), Disa eller Jorden hafver nu skurit aff sigh all Säden, Bla-
’) d. v. s. solens värme är ersatt genom tallvedbrasan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>