Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 57
vända. Vi sågo nyss, att Messenius stod i förbindelse med Joh. Bu-
reus, och att han förärade honom den förut omtalade handskriften.
— Beträffande tidpunkten för dramats handling har Messenius äf-
ven utsatt denna till år 2758 efter verklens begynnelse. Visser-
ligen kunde han hittat på en i historiskt afseende rimligare, men
det må vara hans ensak. Om vi för ro skull skulle reducera det
anförda året till vår vanliga tideräkning, och för att icke begå
något fel vid reduktionen använda någon af de samtida almanachor,
som Messenii Upsala-kollega Sigfrid Aronis Forsius utarbetade, så
angifves t. ex. år 1610 enligt honom vara år 5572 efter verldens
skapelse. Enligt denna beräkning låter Messenius handlingen i
skådespelet Disa försiggå här i Upsala Distingstiden år 1204 före
Christi födelse! Ej underligt under sådana förhållanden, att Ehren-
strahl hade en vansklig uppgift att lösa i sin historiemålning. —
Alla dessa elementer, som delvis ingått i eller inverkat på sagans
sista redaktion, anse vi vara Messenii insatser i Disa-sagans ut-
bildning. Och i dessa afseenden tror jag mig icke behöfva befara
någon motsägelse.
Men nu komma vi till svårare punkter. Det är sagans natur
att aldrig eller högst sällan bekymra sig om namn, och årtal vet
hon ej af. Men deremot finna vi sagan stundom binda sig till
en viss lokal, ofta utan att man kan upptäcka någon rimlig anled-
ning dertill. Här inträffar ett dylikt fall. Om vi med afseende
på vår uppgift uppkasta den frågan: Var Disa-sagan redan i tradi-
tionen fäst vid Wänngarn, då Messenius företog sig dess dramati-
sering, eller är det Messenius, som med dramatikerns rätt att för-
lägga sitt skådespels scener hvar han lämpligen tycker gjort Disa
till en Wänngarns dotter och derigenom gjort sagan bofast der,
så öppna sig här båda möjligheterna, och ett afgörande svar är
svårt på grund af bristande skriftliga källor. Efter åtskilligt be-
grundande har jag emellertid kommit till resultatet att Disa-
sagan, redan innan Messenius fick hand om den, var bunden och
bofast på Wänngarns slott, och att han sålunda blott följde, men
icke skapade traditionen. Och skälet är följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
