Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Några studier rörande Disasagan.
af Guido de Columna, numera utgifven af d:r Rob. Geete i Sven-
ska fornskriftsällskapets Samlingar, h. 104. Samma år, som drott-
ning Disa första gången uppfördes i Upsala, bortgaf Messenius se-
nare på sommaren denna handskrift till Joh. Bureus1). Det är
utan tvifvel härifrån, han hämtade ingifvelsen att i dramat infoga
episoden om amazon-drottningen. Väl stupade hon enligt denna
historiskt romantiska framställning utanför Troja, men det hin-
drade ej Messenius att låta henne dessförinnan uppträda inför
den tacksamma Upsala-publiken i all sin ståt.
Men vidare kunna vi med kännedom om sagans och sägnens
natur uttala den öfvertygelsen, att — med undantag af Disa —
alla i dramat uppträdande personer hafva Messenius att tacka för
sina namn, Det är den dramatiska författarens rätt att namndöpa
de figurer, han för upp på tiljan, och att förlägga tidpunkten för
handlingen när han rimligtvis behagar. Namnet på konungen Sig-
trud är förmodligen en misstydning af Sigtrug eller Sigtryg, ett
i gamla diplom ej ovanligt namn, hvilket äfven förekommer i Jo-
hannes Magnus’ konungalängd 2). Messenius har ock, såsom vi sett,
i dramat gifvit Disas fader namnet Sixten. Månne det är blott
en slump, att en runsten (Bautil 193), som är uppsatt vid Löfsta-
holm midt emot Wänngarn, har en inskrift, hvars begynnelse lyder:
Sturbiarn lit raisa stain iftir Sikstain...
Jag vågar här framkasta en förmodan, huru detta högst egen-
domliga sammanträffande af namn kan förklaras. Det låter tänka
sig, att Joh. Bureus, hvilken såsom barn uppfostrades i Wassunda
prästgård och senare också en tid vistades der i socknen, med sin
kännedom om traktens antiqviteter meddelat Messenius det på run-
stenen förekommande namnet, som denne fann lämpligt att an-
1) På försättsbladet till detta manuskript, nu tillhörigt Kongl. Biblioteket
i Stockholm, har Bureus gjort följande anteckning om handskriftens förra egare:
»Denne hafuer hördt her Gabriel Christiernson til på Steninge. Sedhan
Olof Person Borgmestare i Stokholm. Sedan Doctor Johan Messenio. Han
skenkte henne migh Joh. Bureo 5 Aug. 1611. 4 pom. Vpsaliæ.»
2) Sigtrud förekommer år 1543 såsom qvinnonamn i Norge (Dipl. Norv.
III, n. 1160).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
