Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till förklaring, det var ock det faktiska i Distingen sjelf: de norr-
ländska landskapens sökande till denna marknad. Och den för-
klaring, som sagan i detta hänseende sökte gifva, gaf den — i
stort sedt — under formen af kolonisternas beroende af moder-
samhället, och deri låg en ganska lycklig och alldeles riktig, om
ock ej fullt uttömmande förklaring, ty just det, som skulle full-
ständiga lösningen, det religiösa momentet, låg oförklaradt insvept
i sjelfva Disa-namnet.
Tydligen är hela denna sagobildning af uppsvenskt ursprung,
liksom sagan sjelf ju är bunden till uppländska orter. Den af
01. Worm framstälda meningen, att spår af Disasagan äfven funnos
i Danmark, sågo vi bero på en missuppfattning. Att sagans ge-
staltning i allt väsentligt egt rum före medeltidens slut, ger Olaus
Magnus oss anledning att antaga, ehuru de detaljer, som kunna
sägas vara utbildade ur Kräkas eller Aslögs saga, ej äro af honom
specielt framhållna. Genom Messenii dramatisering erhöll sagan
— i synnerhet medelst namngifning — ännu bestämdare form och
på köpet en popularitet, som den ej förlorat än i dag. Vi ha slut-
ligen sett, att Olof Rudbeck, som ock i några detaljer utbildade
densamma, trodde sig i denna saga lia upptäckt en djupsinnig
naturmyt, en uppfattning, hvaraf det följande tidehvarfvet bar ta-
lande intryck, men hvilka nu äro i det närmaste utplånade.
En fråga, som vi icke mäktat fullt besvara, är huru sagan om
drottning Disa kunnat knyta sig till Wänngarn. Vi ha här ofvan
antydt, att denna lokalisering sannolikt egt rum förrän Messenius
skref sitt drama, samt troligen uppkommit under ett föreställnings-
sätt, som förlagt konungasätet till Sigtuna, hvarigenom en lämp-
lig utgångspunkt för Disas beryktade slädfärd vanns. Kanske ock
att denna lokalisering underlättats af någon oklar idésam manställ-
ning af namnet Wänngarn med Disas nät, då som bekant i folk-
språket nät också benämnes garn. Men i allmänhet äro sådana
frågor bland de mest svårlösta inom sagoforskningen.
L. Bygdén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
