Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 73
liga dans, de sceniska upptåg och det mjäkiga pingel, som anknöt
sig till Upsala offren (o: quod apud Upsalan» sacrificiorum tempore
constitutus effoeminatos corporum motus scenicosque mimorum plau-
sus ac mollia nolarum crepitacula fastidiret). Icke förutan att
dessa ord ofrivilligt uppkalla för vår fantasi Distingens hela rörliga
folklif, Vaxalagatans positivlåt och Feithska tomtens prestationer,
som litet hvar af oss i vår ungdom och äfven senare sjelfve bevittnat.
Så visar Distingen sig bära märke af att vara ett bland de allra
äldsta folkliga institut i vårt land, hvaraf följer att med dess full-
ständiga afskaffande utplånas i sjelfva verket ett ännu hos oss
fortlefvande minne från urhednisk tid.
Men hvart har Disa tagit vägen? Ja, hon har glidit undan
oss, och när vi ändtligen trodde oss ha fått henne fatt, så ha vi
i stället för en Disa funnit många Diser, och i stället för en jor-
disk drottning ha vi funnit en mångfald af öfverjordiska gudinnor.
Tydligen ha vi vunnit på bytet, men vi ha ock för förklaringen
af Disa-sagan funnit sjelfva lösningens nyckel, ty först genom att
vi inse det sanna och riktiga kunna vi till dess fulla betydelse
fatta det falska och oriktiga. Tillämpningen på Disa-sagan ger
sig här nästan omedelbart.
Anledningen till att Disa vunnit namn och gestalt låg i be-
hofvet att förklara urprunget till den ända från hedendomen här-
stammande Distingsmarknaden, hvars egentliga betydelse under
tidernas lopp gått förlorad hos folket. Men vid förklaringen, som
omisskänligen bär spår af klassiskt lärdt inflytande, antog man
en fornåldrig genitivus pluralis Disa för att vara en nominativus
singularis och ett Domen proprium i stället för ett appellativum, som
det i sjelfva verket var. Och sedan denna qvinliga gestalt små-
ningom vunnit konkretion, spunno sig kring henne en del sägner,
som vi återfunnit delvis tillhörande andra hos oss gängse sago-
kretsar, men som icke illa fogade sig in i den nya sagobildningen
och för dess ändamål. Ty det var ej blott namnet, sora förelåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
