Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434 Af Werner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434.
191
sätter däremot Joh. Magnus, såsom nedanstående sammanställning
af de båda versiouerna visar, ända till slutet i Oratio recta, och
han sparar här ingalunda på sina retoriska utsmyckningar.
Ebendorfer.
Dicebat etiam, quod Gothorum et Wan-
dalorum communis erat patria originis,
quamvis altrinsecus legantur fuisse adver-
sati et quod a Suevis sumpserint originem,
sicut.et —–––-— Danos ac Saxones.
qui egregia in .Brittania bella peregerunt
et in Anglia.
| Johannes Magnus.
Insuper de nostris Vestrogothis, et Hun-
nis ac Vandalis (quorum communis erat
patria originis, quamvis sibi invicem in-
terdum adversati sunt) et de––––––-
Saxonica gente, quæ a nobis primum ex-
orta est, et de eorum notandis gestis in
Britannia et in Anglia, multa dicenda
förent, sicuti ordo rerum feliciter postu-
laret, sed nec nostrœ vires, nec tempora
sufficerent longiora.
Unde, reverendissimi Patres, si recte
hœc omnia, ut debent, pensentur, ubi no-
stro regno antiquius? ubi fortius? ubi
nobilius urnquam etiam a quocumque Ro-
mano Monarcha subactum legitur?–––
— —’) Non ne caput Mundi Roma–––
–––non tantum tremuit hoc fortissimum
regnum Gothorum, sçd sub ipso ruit?
Viget quidem hodie (ut ab initio) in pro-
pria patria, licet apud exteras acquisitas
nationes, ut alia mundi imperia, pluri-
mum defecerit.
Här slutar Ebendorfers referat, men Job. Magnus fortsätter:
»Nec imperatores Romani (Philippo solum dempto) prius nostris
regibus fidem Christianam recepere.» Därpå följer en bestämd for-
dran på första hedersrummet, möjligen fritt tillfogad af talets för-
domsfrie redaktör, från hvilkens fint skurna panna nog äfven den
svassande ingressen härrör. Den hänsyftning, som där göres på de
omständigheter, som föranledt talets hållande, är affattad i mycket
allmänna ordalag. Än betänkligare är, att talaren säger sig vara
sänd »a Gothiæ et Suetiæ rege»; som vanligt nämnes ej Danmark.
Men såväl konciliets urkunder som de samtida författare, hvilka
skildrat dess historia, benämna ständigt Nicolaus Ragvaldi »orator
Regis Daciæ», »episcopus de Dacia» ete, detta antagligen enär
Sicque conclusit, Suedorum regnum
ceteris antiquius, fortius et nobilius: quia
nec umquam a Romana Monarchia vinci
potuit, sed e regione ipsos ad foedera coê-
gisse, et quod caput mundi Roma — —
— — — sub ipso ruit, stante Gothorum
regno et vigente ut ab initio in propria
patria, licet apud exteras aquisitas natio-
nes, ut alia mundi Imperia, plurirnum
devicerit.
1) Här inskjutes ett citat ur Hieronymus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
