Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yngsta 1704\ och boken har tilllhört en svensk adelsdam, fröken
Stina Leijonhufvud, som själf inskrifvit nära V4 af innehållet,
däribland tvä danska visor. Dessa visor, kanske afskrifna vid en tid,
då ett nytt krig med Danmark stod för dörren, utgöra i sin mån
bevis för att nationalhatet ej rest någon för sång och vitterhet
oöf-verstiglig mur mellan de båda rikena. De ha kunnat bana sig väg
från öriket bortom Sundet till ett af Mälaröarnes vackra herregods
för att höja stämningen vid en glad fest eller fördrifva någon
långsam stund för den unga fröken. Sannolikt har hon sjungit dem,
ehuru hon ej vid dem, såsom emellanåt annars vid sina afskrifter,
angifvit melodien. Att hon brukat sjunga, framgår af en anteckning
vid några franska airer i hennes visbok, att de blifvit upptecknade
»par son tres humble et obeissant serviteur .... pour exercer sa bclle
voix».
Dessa danska sånger, som vandrat hela dim långa vägen upp
till Stockholmstrakten, hafva till författare Anders Bording, den
danske poet från senare hälften af IGOO-talet, som stod högst i anseende
för ledig språk- och versbehandling. I en af lyckönskningsdikterna
framför hans samlade skritter heter det om honom i jämförelse med
en del samtida:
Naar hine er i Vendingen
Som Koe paa Vindeltrappe
Da flyder hand gesvindig hen
I Vers, som ere skrappe,
Og det er Kunsten, at mand hen
Som Talen falder, skriver,
Ej i Betienkning bider Pen
Og sig bag 0red river2.
Bordings för sin* tid enastående makt öfver språket bidrog mycket
till den stora popularitet, hans dikter vunno. De spriddes i
oräkneliga afskrifter öfver land och rike, ja, en och annan måste på denna
väg hafva nått ända hit, att döma efter dem, som förekomma i Stina
Leijonhufvuds visbok. I tryck utkommo nämligen Bordings
»Poetiske skrifter» först tio år efter hennes död, 1735. 1
1 Ett poem måste dock vara inskrifvet efter 1705, da Stina LeijonliulVud,
som 1701 blifvit enka efter löjtnant Kr. v. Preutz. jrifle om sijr med assessor 11.
G. St 10m fel t.
* J. Paludan, Renaissancebeva»$?e!sen i Danmarks Literatur, Kbbn 1X87, s. 20b.
Samlaren XIX. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
