Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Jonæ Angermannus. 7
rör nattvardsläran, så betonar han blott, att »allmogen i thenna
outhransakeliga handel bör förmanas att eenfaldeliga tro
instifftelse-orden», och så nämnes kort och godt att »the Påwiske fara med
allehanda wilfarelser och äntå groffuere the Galvinianer». För dessa
sistnämndes mörka åskådning kände han sig tydligen mera
främmande än för katolicismen. Särskildt betraktade han
predestinations-läran såsom en grym och obiblisk lära.
När han utlägger den skillnad som råder mellan »de påfviske»
och »de lutheriske» i fråga om goda gärningar, så svarar han på
papisternas inkast om kärlekslöshet i den lutherska läran, att »then
Menniskia är icke vthan kärleek, som genom Troona är wordin from.
Vare Fäder vnder Påffuedomet togo sigh mongahanda före, somlige
til at förlijka Gudh för thet han them loffuat hade, somlige att
komma honom til att loffua them sådant. Ther vppå kostade the
mykit, och thet them syntes högt, bygde stora Kyrkior oah Gloster,
och gåffuo ther til herliga ägor, ja thet endaste the åtte, togo sigh
långa och mödesamma Pelegrims reesor före och monga andra plågor,
som the sigh pålade. Til thet bekymmeret swarar Gudh, gamla och
nyia Testamentzens Folke, genom Propheterna och sin Son Christum,
och wijsar them til thet som alle kunna genom Gudz nådh
åstadkomma, nemliga Kärleken . . . Thetta biwder iagh edher, att j
äl-skens inbördes. Offra barn (näml. till präster) kunna icke alle,
byggia Kloster förmå icke alle, giffua Jordagodz recker icke allom
til, wandra några hundrade mijlar är them Siukom intet mögeligit,
men ehuru fattig, vng eller gammal, swaag och siuck Menniskian är,
så kommer hon Kärleken til wåga, om hon är född af Gudi.»
Att tron skall visa sig i kärlek och ett kristligt lefverne — denna
sats, som man vanligen och kanske med någon rätt beskyller
1600-talets luterska teologer att allt för litet hafva framhäft — denna sats
återkommer hos honom oupphörligt och betonas på det kraftigaste,
såsom t. ex. då han säger:
»Ty haffuer man icke för then skul fulla orsack att döma then
och then wara en godh Christen, att han studerar och är medh vthi
Predican, vthan thet pröffuas, huru hans omgenge warder ther aff
skickat.» Och slutligen rädes han ej draga fram bibelspråk, som
tyckas ligga bra nära den katolska uppfattningen af kärleksverkens
betydelse, såsom detta språk hos Syrach: »Såsom w^atnet vthslecker
een brinnande eeld, altså vthskrapar almosagifft synderna.»
Och denna hans fordran på kärleksverk är hos honom ej blott
en teoretisk öfvertygelse, utan den är en hjärtesak, som man ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
