Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 R. Steffen,
finner af hans lif. Med en humanitet, som man under detta
tidehvarf kanske mindre ofta finner, fordrar han kärleksverk äfven mot
dem, som ej gjort sig däraf värdige: »Hwad then frågan anlangar,
om man skal låta them bekomma almoso, som äre ogudhachtige,
menar man icke synnerliga vthi thetta Evangelii huset göras behof
at swåra. Ty ändoch Syrach 12 Gap. synes thet neka, såsom och
andra rum i Skriftenne, så förklarar Skriften sigh annorstädes, at
man göra skal åtskilnat emellan synden, ogudhachtigheten och then
henne bedrifwer. Synden skal man aldrigh befordra, och så lenge
en håller på synda, böör honom ther til ingen hielp. Men när
synden är ödelagt, och syndaren är kommen j högsta nödh, tå heter
thet: Omni petendi da. Luc. 6. Hungrar tin owen, så gif honom
maat.»
En enfaldig tro på bibelordet utan allt för detaljeradt ingående
på lärda distinktioner, och en tro, som visar sig i kärleken och dess
gärningar — detta är den enkla lära, som han helst förkunnade.
Med hvilka ögon han betraktade några af de teologiska strider,
som då upprörde de protestantiska kyrkorna, kan man förstå af t. ex.
följande ord ur en af predikningarne öfver hustaflan i senare delen
af hans Cursus: »Then och icke haffuer hafft tilfälle eller gåffuor
til at bekomma hög förfarenheet i tungomål och likwäl giordt sin
filjt, att han på Catechismi lära weet grunden och förstår temliga
hwad wälbetrodde Lärare scriffuit haffua och effter sitt mått til—
binder Församlingenne sina tienst, then skal icke heller förtwiffla på
Gudz nådh ... Så händer offta, att en enfaldig Lärare som fruchtar
Gudh och är flijtig, gör större frucht än the Höghlärde. Ty månge
aff them Höghlärdom haffua fallit, vphögt sigh och förachtat andra
och äre wordne, som Erasmus säger, Tiuffwar, som tagit ifrå androm
och tilmätit sigh, aff hwilkom födes Trättor, Partij, Sechter i
Pieli-gionen, til hwilka thet tyska Ordspråket hörer: Die Gelerten sind die
Verkerten, och på wårt mål: Prester willa Werldena. Och såsom thet
är een stoor Gudz gåffua, haffua lärda män, som föra theras
ämbete vthi Gudz fruchtan och sachtmodigheet effter Gudz sinne och
Christi exempel, altså är thet ett skadeligit ting, när högfärdige,
stålte, stoormodige och äragirige äre Höghlärde och komma til
Pre-dicoämbetet, the ther lika som behändige Jurister weta wenda och
brwka then helga Scrifft, Gudi til mishagh och menniskiomen til
förderff och likwäl medh ordom så saaken ferga, att thet mörker är
skal kallas liws . . . Hwad the tala thet moste wara talat aff
Himmelen, hwad the säya thet moste gälla på Jordenne, och theras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
