Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiografi och Censur under frihetstiden. Frågan om en rikshistoria om Karl XII. Af G. Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiografi och Censur under frihetstiden. 85
En om också ej viktigare så dock bekvämare källa för sin
framställning hade Nordberg liksom före honom Rosenadler sökt i Olof
Hermelins förut omnämnda »diarium.» Detta diarium har varit mycket
omtaladt men af högst få personer verkligen kändt. Att Hermelin
vid sidan af sin diplomatiska verksamhet och sitt politiska
författareskap sysslat med något arbete till Karl XII:s historia, därom stämma
många vittnen öfverens, men det är oklart, hurudant detta i själfva
verket varit. Den bekante publicisten Nemeitz uppgifver, att H. rent
af skrifvit en Karl XII:s historia på latin1. Någon sådan vet ej
Nordberg, den ende, som veterligen säger sig både hafva sett och
nyttjat H:s arbete, af; enligt honom var detta en dagbok, som H.
begynte föra på våren 1702, och i hvilken »han då strax börjat
anteckna, hwad dagligen skedde eller hwad rapporterna några dagar
efteråt berättade. Äfwenledes hade han gifvit sig tid att gå
regi-straturen igenom och samla därutur det, som för hans ankomst
passerat.» I samma riktning går ett annat vittnesbörd, visserligen af
långt senare datum men ej oviktigt, då det synbarligen grundas på
själfständiga forskningar — det är den kände samlaren Gahn
Perssons. Denne betygar, att H. fört ett »ganska vidlöftigt diarium öfver
allt det, som i fält förlopp» samt tillfogar, att det var skrifvet på
latin och af ett ris’ storlek2.
Den underrättelse, som man hade om Hermelins diarium, gjorde,
att Karl XII:s tilltänkta häfdatecknare med stor ifver traktade att
få det i händer. Så gjorde Rosenadler efterforskningar efter det på
den tid, då han ännu sysslade med denna historiograflska uppgift3.
Sedan Nordberg på allvar begynt med sitt arbete, fortsattes dessa
efterforskningar. Det hade förut visat sig omöjligt för
kanslikollegium att uppspåra diariet; nu togs saken om händer af riksens
maktägande ständer själfva. Säkerligen efter någon uppmaning af
Nordberg tog sekreta utskottet vid 1734 års riksdag upp frågan och
begärde med anledning af kanslikollegii tidigare forskningar efter nämnda
diarium få veta, huru saken stode4. Kanslikollegium behandlade alltså
1 Se Nemeitz Vernilnfftige Gedancken über allerhand . . . Materien, IV.
2 Se S. L. Gahn Persson, Biografiska Samlingar Tom. IV, i Upsala
Universitetsbiblioteks Allm. manuskriptsamling X, 209. (4:o).
3 Kanslikollegii protokoll 1731, d. 11 februari (fol. 95 f.), S. R. A. —
Westrin, Konung Karl XII.s sista egenhändiga bref (Historisk Tidskrift 1895)
s. 335 not 5 och 336 not 1.
4 Sekreta utskottet begärde den 5 november med anledning af kanslikollegii
protokoll den 11 febr. 1731 (se not 3 härofvan) förklaring, huru saken med Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
