Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiografi och Censur under frihetstiden. Frågan om en rikshistoria om Karl XII. Af G. Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 G. Hallendorff,
frågan ånyo den 20 och 21 november 1734 och sammanfattade en
redogörelse för hvad det hade sig härom bekant. Det befanns, att
dåmera landshöfdingen friherre Johan von Brehmer »det skal hafwa
öfverfördt», nämligen då han, som innehaft en lägre syssla i Karl
XII:s kansli, från lägret i Sachsen återvände till Sverige. Härhemma
hade det först förvarats i Olof Hermelins bibliotek »men af des nu
redan framl. Son Elias Obrecht Hermelin blifvit tagit til låhns ur
Sterbhuset det. att genomläsa»; efter dennes död hade man fåfängt
sökt det bland hans kvarlåtenskap, och áet syntes alltså vara
spårlöst försvunnet1. Kanslikollegium måste sålunda nöja sig med att
konstatera och för utskottet anmäla detta. Kollegium påpekade
tilllika, att man ju kunde låta en »publication» utgå om diariets till—
rättaskaffande »med förelagt swårt wite för den, som det
undan-döljer . . . eller om skulle bäst finnas att utsätta någon belöning
för den, som samma diarium kan skaffa tillrätta.»2
Kanslikollegium hade uttryckt sitt tvifvelsmål om utsättandet af
vite för den, som dolde Hermelins diarium, skulle kunna utöfva
någon verkan: ». . som detta torde giöra innehafvaren så mycket
mera pickhågad thet att för sig behålla, så torde hända at ju
mindre man wisar sig derom wara förlägen, ju snarare torde man komma
under wäder hwarest dett måtte finnas.»3 I denna förmodan fick
ock kollegium alldeles rätt. Till riksarkivet eller kanslikollegiet
synes ingen anmälan hafva ingått, men enskildt öfverlämnades diariet
genom »en Förnäm Gynnare a:o 1736» till Nordberg, som, sedan
han nyttjat det, säger sig hafva »skaffat det til rätta i
wederböran-des händer.»4 Den förbehållsamhet, hvarmed Nordberg, annars så
ifrig att omnämna sina framstående gynnare, här uttalar sig, styrker
riktigheten af kanslikollegii förmodan, att manuskriptet råkat i händer
på någon, som önskade behålla denna skatt för sig själf. De efter-
melins diarium nu stode. — Sekreta utskottets protokoll 1734 d. 5 november
(II, fol. 1865).
1 Efter yttranden af Olof Hermelins måg sekreteraren Carl Olof Iserhielm i
kanslikollegium år 1722, hvilket yttrande nu ur protokollen upplästes, af
sekreteraren Märcker och af kanslirådet Boneauschöld, Kanslikoll, prot. cl. 21 nov.
1734, S. R. A. — Elias Obrecht (Hermelin) var son af Olof Hermelins hustru
Margareta Åkerhielm i hennes första gifte med bibliotekarien i Upsala Elias
Obrecht. Iserhielm var gift med denne E. O:s syster, Olof Hermelins styfdotter.
2 Kanslikollegii prot. cl. 21 nov. 1734, S. R. A.
3 Kanslikollegii prot. cl. 21 nov. 1734, S. R. A.
4 Företalet till Konung Carl XILs Historia fol. XXVIII—XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
