Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Lydia Wahlström,
svenskan, anför han två sätt att skrifva dylik vars, exemplifierande
dem båda. Han börjar med anförande af första värsen af Integer
vitæ jämte öfversättning:
Hvilken dygdigt lefverne alltid förer,
Honom ingen blänkande värja rörer.
Icke häller hafver han däraf nöden,
salig i döden.
Därpå anför han följande latinska vars med en öfversättning i
samma värsmått, hvarpå Integer vitæ hos oss brukar sjungas. (Jfr.
Sv. Ps. N:o 387!)
Aufer immensam, Deus, aufer iram
Et cruentatum cohibe flagellum,
Ne seel us nostrum proper es ad æquam
Pendere lancem!
Vänd af din vrede, Herre Gud, med nåde
Och låt ej längre titt grymma ris råda!
Gör straffet mindre, än som våra synder
Thet förskyllt hafva.
Hur bristfälliga nu än Arvidis och Tjällmans arbeten må hafva
varit, så utgjorde de dock ganska länge de enda tryckta skrifterna
inom sitt område och voro därför allmänt kända. Man finner dem
också stundom citerade långt in på 1700-talet i akademiska
afhandlingar x, och de afskrifter och bearbetningar af dem, som man
påträffar på Uppsala universitetsbibliotek, vittna tydligt’om, hur
allmänt begagnade de varit. Af Tjällmans arbete har jag funnit tre
fullständiga afskrifter och ett fragment2. Hvad Andreas Arvidi
beträffar, så nämnes han ännu i ett kollegium från 1707 »en berömd
Strängnäslektor», hvilkens bok om svenskt poeteri allmänt läses
(multorum manibus teritur). Samma kollegium lånar också hela
kvantitetsläran ur fjärde kapitlet af Manuductio ad poesin
Sveca-nam 3. En annan afhandling från samma år, Kort Uttog af Svenska
Poeteriet eller Rimkonsten, innehåller i sina sex första kapitel
endast ett på latin affattadt, kort sammandrag af motsvarande kapitel
i denna sistnämda bok, som därpå från och med åttonde kapitlet
1 Exempelvis Arnells afhandling under O. Gelsi’i presidium: De
Prœroga-tivis linguæ Svecanœ, Uppsala 1711 och Pratenii afhandling under L. Arrhenii
presidium: Poesis Svecana hodierna, Uppsala 1728.
2 N. 1108 där äfven fragmentet är befintligt; vidare N. 1107,2 och R. 610,10.
Samtliga afskriften)a äro fullkomligt lika.
3 Se Kongl Bibl handskrift saml Sv. litt. historia 4:o och R. 618,1. Jfr. s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
