Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. 3
refereras något noggrannare och på svenska. Och Nils Celsii Det
svenska Poeteriet, som uppgifves härleda sig från 1714, synes från
och med § 4 till och med slutet, § 24 endast vara afskrift ur de tre
första kapitlen af Manuductio, blott med den skillnaden, att Celsius
stundom lämnar något flere exempel än Arvidi1.
Af anförda fakta skulle man möjligen vara benägen att sluta,
det Arvidi och Tjällman under slutet af 1600- och början af
1700-talet obetingadt betraktats såsom auktoriteter beträffande svensk
metrik. En dylik slutsats vore dock förhastad. Vid en närmare
blick på de handskrifna kopiorna af deras arbeten förefaller det, som
om afskrifvarne stundom trott sig ha haft att göra med Lagerlöf.
Med Arvidis afskrifvare tyckes detta ha varit fallet åtminstone i ett
exemplar af det nyssnämda »Kort Uttog». Hvad åter beträffar
afskrift erna efter Tjällman, så förekomma dessa i en så pass misstänkt
sammanblandning med Lagerlöfs metrik-kollegium, att jag däraf anser
mig kunna sluta detsamma 2. Förväxlingen var naturlig nog, då
afskrift erna gingo ur hand i hand och man icke hade något tryckt
exemplar att rätta sig efter.
Visst är, att Petrus Lagerlöfs anseende såsom metrikförfattare
åtminstone inom Uppsala-kretsar snart nog öfverglänste
föregångarnes, sedan han på 1680-talet börjat föreläsa i ämnet. Själf tyckes
Lagerlöf icke hafva rönt stort intryck af dessa. Tjällman nämner
han icke ens i sitt kollegium, och det enda betyg han ger Arvidi är,
att denne »missbrukat det grekiska och latinska språket såsom
åtskilliga andra, hvilka inom detta område arbetat på att pröfva vår
poesi efter den grekiska och latinska och därmed endast ha gjort
gagnlöst arbete (lavarunt lapidem)» 3.
1 »Kort Uttog» fins i N. 629. — Äfven en i bundten R. 618 befintlig
handskrift, Den svenska värskonsten, är ingenting annat än ett högst obetydligt
förkortadt citat af kap. I, II och V i Manuductio. T. o. ni. rimregistret lins
afskrifvet ända till bokstafven U. — Lind anmärker också (i Samlaren 1882 s. 53),
att likheten mellan denna handskrift och »Kort Uttog» jämte ett fragment i N. 1107
troligen beror på gemensamt lån från samma källa. — Celsii »Det sv. poeteriet»
är en bunden foliohandskrift (R. 614) med något svårläst handstil. Arbetet vimlar
af latinska och grekiska citat. Dess första del definierar poesien i allmänhet och
beskrifver de andliga och materiella fördelar den medför samt innehåller slutligen
en tämligen vidlyftig klassisk mytologi till skalders tjänst.
2 Jfr bil. s. 22 f., 27 f.
3 Jfr. s. 21. Naturligt är, att Lagerlöfs lärjungar visa sig inspirerade med
samma åskådning. I Törners kollegium af 1703 (se nedan s. 9) får Arvidi
förebråelser för att hafva förblandat accent och kvantitet och användt termer sådana
som troké och jamb i st. f. betonad och obetonad första stafvelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
