Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. 9
sekel efter förf:s död utöfvat det största inflytande på undervisningen
i’ svensk värslära både vid skolan och akademien. Vittnesbörd härom
äro bland annat de många citat därur, som man påträffar i
akademiska afhandlingar i hithörande ämnen, hvilka under denna tid
utgåfvos i Uppsala och Lund1. Men äfven andra exempel kunna
anföras.
I ett kollegium från 1703, Observationes in Poesin Suecanam,
har dåvarande akademiadjunkten Fabian Törner, som 1704 blef
logi-ces och 1710 eloqventiæ professor i Uppsala, följt Lagerlöfs
uppräkning af värsarterna efter stafvelsetalet, oftast äfven med begagnande
af dennes exempel. Liksom sin lärare anser äfven Törner, att flere
än 13 stafvelser i en vars äro af ondo.
Vid Gefle gymnasium har vårterminen 1707 hållits ett
frågekollegium öfver den svenska poesien, som fins bevaradt i två
handskrifter, en i Uppsala och en på Kongl, biblioteket, och som på
titelbladet uttryckligen angifver sig hufvudsakligen vara hämtadt ur »salig
Professor Lagerlöfs manuskripter». Kollegiet utgör också endast en
i katekesform affattad, tämligen utförlig kopia af Lagerlöfs
föreläsningar. Vidare finner man i början af andra delen af Nils Celsii
handskrift Del Svenska Poeteriet (R 614), hvars affattande, såsom
förut är påpekadt, förlägges till 1714, ett lätt igenkänligt utdrag ur
inledningen till Lagerlöfs metrik-kollegium2.
Den yngsta bearbetning af Lagerlöf, som jag påträffat bland
Uppsala universitets-biblioteks handskrifter, är en 6 sidors
afhandling, Appendicis loco de Poesi Svecana, bland anteckningar efter
enskilda föreläsningar De Poesi i R 327 [egentligen den klassiska
poesien], af Mathias Asp. Denne, som 1718 blef docent och 1729
poeseos professor i Uppsala, höll 1729—30 enskilda föreläsningar i
metrik, och det är troligen från denna föreläsningskurs, som nämda
afhandling förskrifver sig. Den utgör i själfva verket blott en lindrig
omskrifning efter Lagerlöf, med ett eller annat tillägg, såsom Isak
Vossii åsikt, att goterna medfört den rimmade värsen till Italien och
påståendet, att trestafviga ord i vars hälst bortkasta sista stafvelsen
för accentens skull. Sistnämda påstående kan dock ledas tillbaka
till ett yttrande i Lagerlöfs kollegium i svenska språket: »I värser
1 Se L. Arnell, pres. O. Celsius: De prœrogativis linguœ Suecanæ,
Uppsala 1711. Smaræus, pres. Arvid Möller: Cura linguœ patriæ, Lund 1723.
J. Pratenius, pres. L. Arrhenius: Poesis Suecana hodierna, Upps. 1728. Meden,
pres. Hydrén: De ratione metrica Cantuum in Ecelesia patriæ, Upps. 1754.
2 Jfr s. 2 f., 22 f. och 28 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
