Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Lydia Wahlström,
1736 utgaf emellertid Elieser Poppelman, lektor i Göteborg,
därstädes en liten skrift om 23 sidor med titeln Brevis Introductio
ad poesin Svecanam. Den är naturligtvis utgifven »In usum
Tiro-num». De 15 första sidorna äro på latin och innehålla i själfva
värket ingenting annat än Lagerlöfs Introductio brevis, fullkomligt
oförändrad med undantag af, att ett par meningar i slutet
borttagits. Sidorna 15—°23 åter, skrifna på svenska »till deras tjänst, som
icke äro tillräckligt förfarna i latinet» — möjligen också för att
bespara herr lektorn besväret af en öfversättning — utgöra helt
enkelt ett utdrag ur Nils Tjällmans afhandling »De Poesi. Om
Verskonsten». Poppelmans eget värk inskränker sig till, att han betydligt
stympat Tjällmans, bland annat utlämnat den sista sidan hos denne.
Slutligen behandlar han sonetten sist och hämtar sitt exempel därpå
ur »Salig Herr Warnmarks Blomstervall pag. 44, där auctoren skrifvit
sonett öfver sin son Carl».
Troligen har Poppelman icke haft tillgång till Grammatica latina
utan tryckt sin bok efter någon af de handskrifter, som innehålla
både Introductio brevis och Om Verskonsten, i tanke att båda varit
af Lagerlöf. Ty om dennes författarskap till Introductio brevis kan
han knappt ha varit okunnig, ehuru han ingenstädes brytt sig om
att utsätta hans namn. Om detta varit Poppelmans enda
vetenskapliga arbete — och någon akademisk afhandling af honom fins
ej — så bekräftas nog Skarstedts förmodan, att hans framgång på
lärarebanan mera berott på fadrens ställning såsom biskop i
Göteborg än på egna vetenskapliga förtjänster 1.
Om alltså metrik-kollegiet aldrig blifvit tryckt i det skick Lagerlöf
själf velat gifva detsamma, har det dock åtminstone under ett halft
1 Skarstedt: Göteborgs stifts herdaminne s. 157 ff. Skarstedt åberopar
sig för öfrigt på Wieselgren, som (i Sv. sk. litt. IV 373) säger, att Poppelman
»i början följer Lagerlöf, lånande många dess exempel — — — men sedan
öfvergår till svenska. Han lär att skrifva svensk elegisk vars och kallar sonetter
»klingdichter» — en anmärkning, som ådagalägger, att Wieselgren icke hos
föregående författare funnit denna från tyskan lånade term.
Hos ytterligare tvänne författare har jag funnit yttranden om Poppelmans
skrift. Leopold skrifver: (i Sv. ak. handlingar I 1796, företalet, s. 47) »I
afskrift hafva funnits föreläsningar öfver sv. språket af Lagerlöf, hvilka aldrig
blifvit tryckta. Men dess Introductio brevis utgafs 1736 af E. Poppelman».
Slutligen nämner Hammarsköld den i sin förteckning öfver sv. läroböcker s. 122 ff.
Han hänvisar där till Polyfem 3:dje samlingen N:o 20, men på senare stället
synes författaren, som antagligen är Hammarsköld själff?), icke ha någon aning
om vare sig Lagerlöfs eller Tjällmans rättighet till Poppelmans »arbete».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
