Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska dramatikens historia från utländska källor. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till svenska dramatikens historia etc. 33
År 1680 hade ett band »högtyske» komedianter infunnit sig
här; de omtalas också från 1682 och voro kanske desamme, som
1684 uppförde ett Disadrama (väl en bearbetning efter Messenius),
hvartill allmänheten genom en svensk affisch inbjöds. De spelade
då på stora Bollhuset. Det rent svenska ämnet Disa blef också
populärt utomlands; 1713 gafs t. ex. »La Disa Regina di Suecia» i
Königsberg af Sachsen-weimarska hofkomedianter (Gabr. Müller
eller M. Möller? se nedan s. 39). Af ämnet gjordes också en
operatext, hvilken äfven hos oss blef bekant.
Från år 1686 har man underrättelser — meddelade af
Silfverstolpe i Samlaren 1889 s. 56 —att en ny trupp tyske komedianter,
uppmuntrade af riksänkedrottningen, spelade i »K. M:ts
Commedie-huus eller Leijonkuhlan».
Det band »nordische Comedianten in hochdeutscher Sprache»,
som i slutet af år 1690 ankom till Ystad och där uppförde
bibliska dramer samt sedan fortsatte till Stockholm, kan, såsom visats
af Paludan (i Samlaren 1890) och Bölte (anf. arb. s. 139), icke hafva
varit Joh. Veitens »berömda band», ehuru det synes usurperat dettas
titel af »chur-sächsisch». Däremot är det sannolikt, att det varit en
trupp, i hvars spets stod en viss Ferdinand Egidius Paulusen^ Denne
är känd ända från år 1685; och hos Wustmann, Quellen zur Geschichte
Leipzigs I (jfr Bölte s. 102), upplyses man om att han åren 1692
—1697 uppträdde i Stockholm, Merseburg och Leipzig. Sannolikt
var han son till Veitens svärfader G. A. Pauli (Paulsen), och drog
han, efter svågern Veitens död (i Hamburg 1693), till sig en eller
annan af dennes komedianter. Bölte berättar, att han författat ett
par komedier, »Eginhard och Imma» samt »Perseus och Andromeda».
I Stockholm uppförde de kursachsiske komedianterna både
Pickel-herings-lustigheter och stycken efter Molière, både andliga
skådespel och folkpjeser som Disakomedien och — sannolikt —- dramat
om doktor Faustus. Truppen, som uppgifves hafva stannat i
Stockholm till Gari XLs död, har emellertid endast då och då vistats
där; i en af Paludan omtalad inlaga af den 23 juli 1697 anhålla
»Nordische Commoedianten in hochteutscher Sprache» att i Güstrow
(Meklenburg) få uppföra dramer, sedan de, som i sex år uppehållit
sig på nordiska orter, för hofsorgen måst lämna Stockholm samt
några månader därefter spelat i Lübeck och Schwerin.1
1 Bölte (s. 142) anser det icke omöjligt, att Veitens änka kommit till
Stockholm (t. ex. på vintern 1694—95). Möjligen hafva både broder och syster med
sina resp. trupper — den senare förde namnet »die Churfürstlich Sächsichen
Samlaren XXI. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
