Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorildiana. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Lauritz Weibull,
som han grundar på det stora gemensama intresset. Detta är
aldeles våra nya största snillens lara1. — Pufendorffs De öff. h. etc.
den enda bok af honom i naturrätten vi allmänt nyttja, och känna
— är icke mer än en välskrifven katches i detta ämnet. —
Machia-vellismen är ikke hvad en präst eller et tanksvagt religionsbarn gör
den till. Tillåta regenten upoffra eller bedraga en medborgare för
at fästa och försäkra sit välde, den enda jemvigt och uppehållsgrand
för statens byggnad, är et mästarevett i vilda tider, sådana som
Machiavells. För ett folk utan dygder och begrepp om lag är
regentens välde den enda sällhets och beståndsregien. Il principe:
politiskt mästerstycke för sin tid: fullt af ett stort och djärft snille.
— Monarchomachismen är fria och uplysta tiders anda. Då folket
kan tänka och styra sig sjelf, kan känna sina rättigheter och gifva
sig lagar, bör det naturligen vara svartsjukt på regentens magt. —
En vild enskild människa behöfver en sjelfmyndig tuktare: en
förädlad och upplyst sin naturliga frihet. — Nb. Jag försvarar ingendera:
jag blott visar under en synpunkt, som man glömmer, bägge. Man
menar med dessa namnen altid något öfverdrifvit; för att försvaras
bör det första vara politik, och det sednare republikanism.
De schollärare Zopf upgifver i naturrätten hafva ikke mera
hälften af sit värde. Wi hafva större namn: Montesquieu, Hume,
framför ait Helvetius, och de måste nyare snillen (Système social); bland
dem Rousseau, och äfven ofta Voltaire. — UpmärJcsamhet’ på
naturen är likväl den bästa läroboken.
3.
Sällhet är det som sökes i hela den moraliska naturen2 bland
alla begärande och handlande warelser. —
1 Hobbesens sats om det naturliga allkriget människor emellan, är onekeligen
skarpsinnig och ur allmäna ärfarenheten. Öfverallt på jorden har man stridt, tils
man trykt och utmattad lärt sukka efter lagar och förening. Men han glömmer andra
hälften af det sanna — at samma natur, som upeldar detta kriget, genom
människobegärelsernas första utbrott, äfwen leder till friden, till lagar och samhälle,
genom ärfarenheten af det onda. Utan denna andra föreställningen seende blott
människan åt sig själf lemnad i ewiga olyckor, laglös, wild — war det naturligt, och
äfven skarptänkt, at underkasta hanne aldeles en endas magt. Hvar gnista af
frihet skulle i hans synpunkt vara genast ett lemnadt tillfälle at förfölja och
mörda hvarannan. Hobbes och Machiavell sågo lika människan blott på den
onda sidan: och detta förklarar bägge dessa djupa snillens afwikelser. — Det är
naturligt at wilja hafwa et willdjur bundet, och en ursinnig i länkar.
2 Natur betyder alt hvad som är till: men okk genom en abstraktion: alt
hivad man fattar under en iviss synpunkt: då resten anses som ikke tillwarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
