Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Romares Berättelse om den heliga Birgittas kanonisering. Af K. H. Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
È K. H. Karlsson, Lars Romares berättelse.
Äfven i Sverige har ett exemplar funnits af Lars Romares
berättelse. Rasmus LUDVIGSSONS i en handskrift i Kongl.
Biblioteket befintliga berättelse om Birgittas kanonisering1 utgör
nämligen ej annat än en förkortad öfversättning af Lars Romares. Med
Rasmus berättelse öfverensstämmer LÆLIUS i sin Jungfruspeghel,
och denne åter citeras som källa af WlDEKlNDI i Imagines familiæ
Braheœ och ÖRNEVINGE i Genealogia Brahæa. Det af Rasmus
begagnade exemplaret är troligen detsamma som Stiernman i sitt
Tal om de lärda vettenskapers tilstånd i Svearike år 1758
omnämner såsom befintligt i Svenska Riksarkivet.
Författaren till denna berättelse kallar sig själf Laurentius
Romanus, och man har helt säkert rätt att i honom se den Lars
Romare, som enligt Vadstena-diariet 1394 beledsagade
generalkonfes-sorn Magnus Petri på hans resa till Rom. Tillnamnet Romanus
ådagalägger nämligen, att han redan då denna notis nedskrefs
vistats i Rom. Om hans lif är för öfrigt ej mycket kändt. Man
vet blott, att han 1398 var en af de fyra »fratres ab extra» i
Vadstena kloster, hvilka hade rätt att på sina kappor bära ett rödt kors,
att han år 1406 kallas klostrets provisor, och att han vid sin död
d. 15 Nov. 1431 hade uppsikten öfver den gård, där
nunnekonventet utförde sin slöjd.
Lars Romare nämner, att han endast berättar, hvad han kan
erinra sig i fråga om kanoniseringen, som han själf bevistat. Rätt
lång tid torde också hafva förflutit mellan densamma och
berättelsens affattande, ty på annat sätt, än att minnet svikit honom, kunna
ej de skiljaktigheter förklaras, som finnas mellan hans berättelse
och den nära samtida anteckningen i Vadstena-diariet samt den af
påflige referendarien patriarken af Grådö Petrus Amelius
meddelade beskrifningen. — Om ock således Lars Romares berättelse
icke i hvarje minsta detalj kan anses vara fullt tillförlitlig, samt
den dessutom endast förekommer i en öfversättning af en
öfversättning, torde den dock, då den likväl gifver ej få nya
upplysningar, om hvars sanningsenlighet ej finnes skäl att tvifla, samt
dessutom är författad af en svensk och därtill af ett ögonvittne, vara
väl värd att i tryck återgifvas.
1 Wadstena kloster-reglor i Samlingar titg. af Sv. Fornskr.-sällsk.} s.
XXXIV—-XXXIX. — Jfr. Scriptores rerum Svec. medii œvi, III: 2, s. 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
