Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den blandade värsens historia i .Sverige. (Lucidor, Runius, Dalin.) Af A. Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den blandade värsens historia i Sverige. 43
Str. 9. Det gick öfwer dalar, det gick öfwer berg,
det gick öfver sjöar så dryga,
Sig korssade jätte, sig korssade dwärg,
å aldrig såg wi hofmän så flyga!
I hafwen det wäl hört, ete.
Det lyckliga sätt, på hvilket det skämtsamma försöket att
imitera balladtonen utföll, förmådde Dalin att upprepade gånger
använda samma värsmått, så i ’En gammal wisa’ (på
Karinsmässo-dagen 25 nov. 1738; IV, 95 f.), ’Afskedswisa til twänne resande’
(IV, 158—60), ’Öfwer et fall på isen’ (5 febr. 1743; IV, 201 f.).
Samma år, som sistnämnda visa författades, skref Dalin i samma
värsmått sin dråpliga, med skäl så berömda satir öfver hattpartiets
lättsinniga utrikespolitik, ’Kämpe-wisa’ (IV, 236—42). Ej blott i
afseende på innehållets dräpande satiriska kraft utan äfven i
afseende på den yttre formen intager denna dikt ett af de mest
framstående rummen i frihetstidens svenska vitterhet. 1746 författade
Dalin på samma värsmått den af många lika högt skattade
Engsö-visan (IV, 387—94), hvilken röjer samma intima bekantskap med
den äldre balladdiktningen som den’förra. Dessa båda dikter borde
ha öfvertygat Dalin om möjligheten att använda värsarten för
poetiska uppgifter af högre slag, men så synes ej ha varit fallet.
Endast skämtsamma tillfällighetsdikter, mest lyckönskningsvisor,
tillkommo i folkvise-ton. I samma värsmått som Engsövisan
diktades sedan ’På den dyra Ebbe-dagen’ (3 sept. 1747; IV, 419—21),
’En hugnelig wisa’ (2 apr. 1749; IV, 472 f.), ’Wisa’ (1751; V,
70—73), ’Wisa om jungfru Natura och herr Lodbrok’ (1753 eller
1754; V, 305-09), ’Wisa’ (VI, 257 f.). Summan af strofer efter
detta schema är 159.
Äfven andra värsmått, efterliknande folkvisans, användes af
Dalin. Uti ’En lustig wisa’ (7 aug. 1747; IV, 416-18), ’Wisa’
(V, 73—75), ’Gammal kämpe-wisa’ (21 aug. 1751; V, 80 f.), ’Wisa’
(1755?; V, 433 f.), ’Gammal wisa’ (10 okt. 1754; V, 492-95),
’En gammal wisa’ (15 mars 1758; VI, 162-64), ’Gammal wisa’
(19 apr. 1759; VI, 184-89), ’Wisa’ (24 nov. 1760; VI, 214-17),
’Til hof-fröken–––––, wid dess resa til Loka, år 1761’ (VI, 277
f.), ’Til hof-fröken Sara Duben . . år 1762’ (VI, 374 f.), ’Gammal
wisa på Ulricas dag, den 4 Julii 1763’ (VI, 455—58), summa 133
strofer, användes det värsmått med 4 höjningar, som må
exemplifieras genom stroferna 1 och 2 ur ’Kämpe-visan’ 21 aug. 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
