Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den blandade värsens historia i .Sverige. (Lucidor, Runius, Dalin.) Af A. Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 A. Åkerblom,
En i sig sjelf obetydlig omkastning i ordningen mellan två- och
enstafvighet i svag taktdel uti sista raden af sista strofen gör, att
man kanske hit bör föra den lilla trestrofiga namnsdagsdikten II, iv, 65,
i hvilken eljes alla växlingar fullkomligt regelbundet uppträda.
Tillägga vi, att de båda stroferna uti ’Cantata’ vid årets
början 1750 (III, 205) äro hvarandra olika genom tillvaron eller
saknaden af upptakt i ett par rader samt tillvaron i den ena af en
tvåstafvig svag taktdel, att liknande olikheter finnas mellan de båda
stroferna i ’Öfwer skålen: »Was wir lieben»’ o. s. v. (III, 62) och mellan
de tre stroferna i ’Cantata’ II, iv, 64, samt att olikheter i fråga
om upptakt äfvensom i fråga om de svaga taktdelarnas stafvelsetal
äro att anteckna i de båda, troligen till samma melodi affattade,
enstrofiga dikterna IV, 342 (’Då wår Auctor .. /) och IV, 348, så
hafva vi lämnat en öfversikt öfver den ena stora hufvudgruppen af
dem bland Dalins dikter, där förf. betjänat sig af blandade rytmer.
Inom denna har han ej kommit långt öfver gränsen till den fria
värsens område, men obestridligt är, att han verkligen beträdt
detsamma. Att dessa försök ej skulle ha blifvit gjorda, såvida icke
hans öra genom de till befintliga melodier skrifna visorna i växlande
rytm blifvit vändt vid sådan, är på grund af det anförda sannolikt;
och detta bevisar i sin mån musikens betydelse för utvecklingen af
en friare värsbyggnad.
Den andra hufvudgruppen bland Dalins dikter med blandad
rytm utgöres af de visor, i hvilka han imiterar folkvisans
värsbyggnad och ton. Imitationen var åtminstone från början ej
bevisligen direkt. Den patriotiska hänförelsen öfver segern vid Narva
hade sökt sig ett populärt uttryck i den uti folkvisans, eller
»kämpa-visans», tonart affattade friska ’Giöta kiämpa-wisa om Kåningen å
herr Päder’. Denna var synbarligen länge bevarad i kärt minne
bland svenska allmänheten. År 1737 eller 1738 skrifver Dalin en
skämtsam dikt, hvari han efterbildar denna visas tonart,
’Kämpa-wisa om herr Henric och herr Arvid’ (IV, 66 70), i hvilken
om-kvädet är en travestering af den nämda visans »I hafwen dat wäll
hördt, att Carl kung bar sårgian för hennar».
Str. 1. Herr Henric och herr Arvid, de raske hofmän,
de skulle sig på balen utfara,
det war alt om en söndag, de minnas det wäl än ;
men lögerdagen gjorde de sig klara.
I hafwen det wäl hört, at Balen han slöts uti pussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
