Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vår hela kultur under »storhetstiden» hade nära sammanhängt
med Tysklands. En stor del af Sveriges befolkning talade ju dess
språk, tysk litteratur lästes här på alla områden.
Uppfostringsväsendet var hos oss till stor del öfverensstämmande med det tyska;
och de svenska studenterna tillbragte gärna någon tid vid en eller
annan tysk högskola.
Dessa förhållanden fortforo till stor del att äga rum under
1700-talet. Besöken vid främmande universitet aftogo väl efter hand som
de egna universiteten bättre kunde tillgodose den högre
undervisningens kraf. Men inom riket hade vi ju alltjämt en tysk akademi,
Greifswalds. För dess vidmakthållande arbetade den svenska
styrelsen berömvärdt: å minnesstoden utanför nuvarande
universitetsbyggnaden i Greifswald har ju också en svensk konung fått en plats
— kanske den enda staty som rests åt Fredrik I. Akademiens
professorer stodo ofta i liflig förbindelse med Sverige och dess lärde.
Särskildt har Chr. Nettelbladt under 1700talets förra del
bidragit att göra Sverige och svensk forskning bekant i Tyskland, genom
sitt Schwedische Bibliothec m. fl. skrifter. Och från århundradets
senare del må blott erinras om sådana namn som Gadebusch och
Dähnert, Wallenius och Thorild, samt från 1800talets början (jämte
de båda sist nämnda) E. M. Arndt och Rühs. En mängd svenskar
och finnar, hvilka sedan kommo att intaga framstående platser inom
litteraturen, studerade i Greifswald.
I religiöst afseende har förbindelsen med Tyskland allt sedan
reformationens dagar varit den lifligaste. Äfven här blef Pommern
i mångt och mycket förmedlaren, hvarom sådana namn som Rango,
J. Fr. Mayer, Papke vittna. En mängd tyska arbeten, framför allt
af uppbygglig art, införlifvades nu med vår litteratur; såsom
öfversättare af dylika märkas Reiner Broocman, Anton Münchenberg
(Scrivers tolkare), Ol. Rönigk m. fl. Å andra sidan blefvo svenska
teologiska skrifter spridda i Tyskland, t. ex. af N. Grubb, And. Rydelius,
Jacob och Henrik Benzelius.
Den tyska psalmdiktningen var fortfarande en källa för vår.
Såsom öfversättare och bearbetare framträdde här — jämte
pietisterna och herrnhutarna — bl. a. Granatenflycht, J. von Düben,
Ax. Luth och framför alla Olof Kolmodin. Den senare hade
särskildt tagit till förebild Benjamin Schmolck, en icke alldeles
ovärdig efterföljare af Paul Gerhard. Andra tyska psalmdiktare, som nu i
öfversättning blefvo hos oss bekanta, skola nedan nämnas. Den
religiösa sången stod ju annars under 1700talet tämligen lågt: den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
