Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands litteratur under 1700talet före Klopstock etc. 53
Man sökte också härifrån direkt göra vår litteratur bekant i
Tyskland ; det märkligaste företaget i den riktningen såg dock först dagen
mot århundradets slut: Chr. W. Lüdekes Allgemeines schivedisches
Gelehrsamlceits-Archiv.
Den franska smaken hade vid 17OOtalets början omfattats af de
mera framstående författarne i Tyskland. Några bland dessa, t. ex.
Ganitz och Wernigke, hafva säkerligen inverkat på de diktare, som
i Sverige förebådade den franska klassicismens välde, särskildt
Trie-wald1. Liksom åtskilliga andra svenska vitterlekare, t. ex. fru
Brenner och Aurora Königsmark, stod han i förbindelse med Hamburgs
litterära krets, som då var en af de mest tongifvande i Tyskland.
Den förnämste skalden här var B. H. Brookes, som skref poetiska
artigheter både till Triewald och Aurora Königsmark. I sin religiösa
diktning (’Irdisches Vergnügen in Gott’) inlade han ett naturmålande
drag; en viss motsvarighet härtill finner man hos Jacob Frese,
hvilken dock är vida mera äktlyriker än Brockes. Dennes diktning är
också mer panteistiskt färgad. Hans passionsoratorium (1712),
hvartill bl. a. Handel skref musik, blef två gånger öfversatt till svenskan.
Det rikt utvecklade musikaliska lifvet i Hamburg fick också för
oss en stor betydelse: där åtnjöt Roman undervisning af Handel, och
Zellbell d. y. af Telemann. Operan florerade där; och det var
säkerligen icke blott genom impulser från Frankrike, utan också från
Hamburg, som en svensk opera nu började uppkomma.
Det svenska dramat hade ju annars, som bekant, legat nere
ända från 1600talets slut till 173Otalet. Någon gång besöktes
Sverige af tyska trupper2, och desse spelade nu mera icke blott
kome-diantdramer i äldre stil, utan äfven klassiska stycken. Det
franskklassiska dramat representerades i Tyskland framför allt af J. G.
Gottsghed och, med större talang, af hans fru Louise Kulmus. Dessa
och den bekanta direktrisen Garoline Neuber bekämpade både svulst
1 Jfr. ofvan citerade skrift Till belysning ete, s. 23 ff. — Möjligen har
också Werwing tagit intryck af Wernigke (det är icke osannolikt, att de
sedermera träffades i Paris, där båda fingo diplomatisk anställning). När man läser
Wernickes skämt med mästersångarne, erinras man ock om Dalins satirer öfver
äldre svenska poeter, såsom Sveno Dalius.
2 Jfr. förfms uppsats i Samlaren 1900. Om Veltens trupp besökt Sverige,
är ovisst, men dess efterföljare kommo hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
