Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 E. Wrangel,
den ensidiga korrektheten och förordat naturbeskrifvandet i poesien,
börjat angripa den handtverksmässiga ståndpunkten hos Gottsched
och hans skola. Äfven de unge diktarne i dennes egen stad
Leipzig afföllo från honom, och i sina Bremer Beiträge (1744—48)
började de rödja väg för en ny riktning; där var äfven Hagedorn
medarbetare, och där började Klopstock sin poetiska bana. De
förnämsta i det unga Skalde- och vänskapsförbundet i Leipzig — hvilket
fortfor att äga bestånd äfven sedan medlemmarna skingrats åt olika
håll — blefvo också bekanta i Sverige. Detta gäller framför allt
Gellert och Rabener, till någon del också bröderna Schlegel,
Cramer och Kastner.
J. A. Cramer och Johann Elias Schlegel blefvo båda anställda i
Danmark — dit Klopstock också snart flyttade — den förre såsom
hofpredikant i Köpenhamn, den senare såsom professor i Sorö.
Schlegel, som redan afled vid trettio års ålder (1749), hade väckt
stora förhoppningar som teaterförfattare — »tyskarnes yppersta snille
för teatern» kallas han i Sv. Mercurius 1764. Föregående år hade
där omtalats den af brodern ombestyrda upplagan af hans verk, med
tillägg att J. E. Schlegel i Tyskland »är den endaste som varit
lyckelig i denna vitterhetsdelen». Gjörwell dröjer särskildt vid hans
’Ca-nut’ samt hans ’Hermann’’, hvilken med talrika citat refereras på
23 sidor. Ett annat stycke af honom, komedien ’De goda hustrurs
seger’, — som Lessing satte mycket högt — uppfördes i Stockholm
några gånger på 177Otalet. Schlegels i Köpenhamn utgifna tidskrift
Der Fremde torde också funnit svenske läsare. Likaså Cramers
Der nordisclie Aufseher. Ur den sistnämnda meddelades då och då
utdrag i Gjörwells Siv. Mercurius (1760 f.); och äfven den kritik,
för hvilken Cramer blef utsatt i Lessings Litteraturbriefe, refererades
där. 1760 anmälde Gjörwell med beröm l:a delen af Cramers ’Poetische
Übersetzung der Psalmen’ och meddelade det inledande odet David
samt, till jämförelse, Cramers och J. B. Rousseaus parafraser af den
19:e psalmen. Bland Cramers andliga sånger blefvo några öfversatta
till svenskan; till och med Wallin har upptagit två i 1819 års
psalmbok, änglapsalmen 34 och måltidspsalmen 446. N:r 200
därstädes, den vackra »Tviflan ur min själ försvinne», har till författare
Schlegels yngre broder Johann Adolf Schlegel, fader till de bekante
romantikerna.
Också Christian Fürchtegott Gellert har fått bidraga till vår
psalmbok: n:r 151 har från honom bearbetats af Lindblom, 252 (»På
Gud och ej på eget råd») och 453 (»Mänska, o hvi dröjer Du?») af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
