Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 E. Wrangel,
Också fru Nordenflycht satte Gellert högt. Det var särskildt
hans fabler och sedolärande berättelser på vars, som tilltalade äfven
de franskt skolade vitterlekarne. Här anslår Gellert en enkel och
folklig ton och ger den en anstrykning af godmodig, halft
humoristisk skalkaktighet. Denna diktart stod nu högt i gunst. Breitinger
hade förklarat den vara den allra förnämsta, och äfven Lessing kom
att gifva den ett framstående rum i poetiken. G. J. Brunjeanson,
som i sina ’Verser i blandade ämnen’ (1768 f.) införde en uppsats
om fabeln, åberopar där flerstädes Gellert. I Tankebyggarordens
’Våra försök’ förekom redan 1753 en fabel af Gellert öfversatt; likaså
en i Bergh Små-Sàker 1757 (af J. Strand?). På 176Otalet
återfinner man icke sällan smådikter af Gellert i tidningar både från
Stockholm och från landsorten. Och 1767 utgaf Denisson en
samling af hans fabler och berättelser i öfversättning. De fortforo att
vara populära under den Gustavianska tiden. I Aho Tidningar och
i Stockholms Posten förekom ännu mot århundradets slut en eller
annan öfversättning, likasom i samlingsverk, t. ex.
’Sommarpromenaden’ 1792. Både Lidner och Leopold — sedan också
Sköldebrand — imiterade Gellert någon gång. Och själfve Bellman var
ju de sista åren sysselsatt med en tolkning af fablerna, hvaraf
första delen utkom 1793.
Leipziger-professorn Gellert har också genom sina
populariserande lefnadsfilosofiska skrifter blifvit af ofantligt stor betydelse. Han
var hela »Tysklands hofmästare», värderad af alla, »le plus
raisonna-ble de tous les savans allemans», såsom Fredrik den store utlät sig.
Också på vår svenska odling har han utöfvat en välgörande
inverkan. På sätt och vis en »upplysningens» man, blef han ett af de
förnämsta stöden för kristendom och moral gent emot materialism
och libertinism. Några af hans skrifter i denna riktning utgåfvos
också i Sverige på tyska; flera öfversattes, såsom ’Moraliska
betraktelser’, ’Moraliska föreläsningar’ (flera upplagor), ’Betraktelser öfver
religionen’ och ’Sedolärande betraktelser’. Olof Bergklint
försvenskade Gellerts sunda ’Tankar om ynglingars lefnadsart’ (1771, ny
upplaga 1786), och utgaf ’Von den Fehlern der Studierenden’,
försedd med svensk öfversättning, såsom en öfningsbok för ungdomen
omtyckta blefvo snart Robinsonaderna med sin sentimentalitet och
natursvärmeri. De flesta af dem kommo till oss från tyskan; så öfversattes J. G.
Schna-bels ’Insel Felsenburg’ samt den anonyma romanen ’Der Schwedische Robinson
Gustav Landcron’. (Om en svensk föregångare till Robinson, en viss Petter
Sparre, innehåller Bergh Små-Saher, o, 1757, en berättelse.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
