Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Ê. Wrangel,
Helden, die nach Ehre schmachten
Wollen alle Menschen schlachten —
Dieser Will ist nicht für mich:
Leben lassen will ich. o. s. v.
Denna s. k. Anakreontiska riktning, som från’ 1740talet gör sig
gällande i den tyska vitterheten — den märkes till och med hos
Lessing och hos den unge Göthe — och hvilken där hade en ej
ringa betydelse såsom motvikt mot både den sirliga idyllen och
känslosamheten, fick äfven för vår diktning någon betydelse, om än
svenskarne också påverkades af liknande företeelser på de franska
och engelska parnasserna. Såsom allmän tidsströmning har den
tvifvelsutan inverkat på Sveriges bachanaliska sångare från frihetstiden
och Gustavianska perioden. Dessa hade väl inhemska föregångare;
och särskildt Bellman visar ju en originellt svensk typ, men de
pietistiska poeterna samt Gellert voro nog icke de enda tyska
vitterlekare han hade studerat, med Anakreonserna sympatiserade han
säkerligen ännu mera.
Anakreontisk poesi i inskränkt mening började visa sig rätt
tidigt hos oss. Hos Carl Torpadius och andra äldre samtida till
Bellman påträffas då och då liknande toner *; sedermera hos Thorild,
Porthan m. fi. I sällskapet Aurora i Åbo, liksom i Utile Dulci i
Stockholm, öfversatte man Anakreon. Hos oss lämnade slutligen
J. Tranér en vacker tolkning af de Anakreontiska sångerna, och han
bifogade till jämförelse flera öfversättningar från Tysklands äldre och
yngre Anakreontiker.
Likaså påträffas hos oss rätt ofta ända från 176Otalet oden »i
Horatii smak». Rimmade öfversättningar från Horatius förekommo
i Siv. Mercurius redan 1763; i Åbo Tidningar blefvo de sedan 1772
vanliga. Från Åbo-tiden stamma också flere af Kellgrens
öfversättningar i modern anda. Då man något senare började använda
antik meter i dylika oden — af J. G. Oxenstierna förekom ett dylikt
i Stockholms Posten 1.791, sedan följde B. Rutström m. fl. — skedde
väl äfven detta efter tyskt mönster, i likhet med Adlerbeths
öfversättningar från antiken.
I metriskt afseende fingo Anakreontikerna stor betydelse, enär
de visade, att också orimmad och oregelbunden vars vore poesi —
sedan togs steget fullt ut af Klopstogk, och i Sverige af Thorild.
1 Redan S. Triewald bearbetade (på tyska) ett Anakreontiskt ode, som
infördes 1723 i Weichmanns Poesie der Nieder’sachsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
