Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Hilma Borelius,
idealt och overkligt men dock ej alldeles detsamma som den franska
rococons. Kostymerna äro lånade från denna — med de tyska
Anakreonserna som mellanhand — men personerna, som uppbära
dem, äro andra. Man kan ej med rätta säga, att Gessners herdar
och herdinnor äro »nur eine neue Auflage der bebänderten
arkadi-schen Schäferwelt der eleganten französischen Hofpoesie», såsom
Hettner uttrycker sig, ehuru han strax förut omtalat Gessners
sympati för den engelska litteraturen och antydt dennas betydelse för
hans författarskap. Hos Gessner är det ej aristokratien, som spelar
de arkadiska rollerna, utan det är den borgerliga samhällsklass,
hvars litterära uppfostran i 17OOtalets början grundlagts i England
genom de s. k. moraliska veckoskrifterna, och som sedan, genom
den borgerliga romanen och det borgerliga dramat, i engelska
litteraturen besegrat den aristokratiska franskt-klassiska riktningen. Samma
uppriktiga men tårmilda och något ytliga moraliska känsla, samma
sentimentalitet, som under 17OOtalet utmärker Englands borgerliga
roman och drama och den engelska lyriken, återfinnes äfven hos
Gessner och hans herdevärld. Men då den sentimentalt moraliska
känslan i Richardsons romaner ömmat för den förföljda dygden och i
Lillos skådespel triumferat öfver att se brottslingen öfverlämnas i
den lagliga rättvisans händer, fråssar den i Gessners idyller i idel
oskuld, kärlek och lycka. Alla personliga förhållanden — och andra
förekomma ej i idyllen, för hvilken samhället icke existerar — alla
förhållanden mellan älskande, mellan syskon, mellan föräldrar och
barn äro här idealiska och lika dygdiga som ömma.
I ännu ett afseende har Gessners diktning engelska anor.
Ungefär samtidigt med de första moraliska veckoskrifterna hade ett
vaknande intresse för naturen i England framkallat början till en
naturbeskrifvande diktning, som några årtionden senare vann efterföljd
i hela Europa, och inom hvilken ett elegiskt drag allt starkare
framträdde. Med denna naturbeskrifvande diktning, hvars förnämste
representant i Tyskland var Ewald von Kleist, står Gessners
författarskap i nära samband, ja vissa af hans dikter höra helt och
hållet till denna diktart.
Det landskap, i hvilket Gessner låter sina ständigt förälskade
herdar och herdinnor svärma, är visserligen ofta snarare en park i
engelsk smak än den fria naturen, men författaren har en liflig
känsla af naturens skönhet i dess idylliska gestalt och tjusas lika
mycket som hans hjältar och hjältinnor af doftande blommor,
sorlande bäckar och sjungande näktergalar. Då han onekligen äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
