- Project Runeberg -  Samlaren / 23:e årgången. 1902 /
5

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 5

gob Brugker (Institutiones historice philosophice, 1747), Isac Vossius
(De poematum cantu, 1673), Jean Leglerg (i Bibliothèque
univer-selle et historique 1688), den italienske humanisten Lillius
Gregorius Gyraldus (Historia poetarum tam Grœcorum quam
Latinorum, 1545), J600-talslärde sådana som den af Voltaire lofordade
fransmannen Louis Moreri (Dictionnaire historique et critique), tysken
Daniel Georg Moriiofius (Polyhistor), den tyske orientalisten Job
Ludolphus (hvars Historia Æthiopica citeras efter en öfversättning
i sammandrag på franska), vidare de engelske lärde Thomas Stanley
[Historia philosophiae) och biskop Robert Lowth (hvars De saera
poesi Hebr morum citeras efter en 1770 utkommen, af Michaelis med
noter försedd ny upplaga) samt slutligen en holländsk 1500-talslärd
vid namn Jacob Middendorpius (Academiœ celebres universi terrarum
orbis, 1602) och den tyske professorn i politik och moral Gottlieb
Stollius (Introductio in historiam literar-tam, 1728) \ De klassiska
citat som förekomma — från Curtius, Plinius, Plautus, Dionysos från
Halikarnassos, Ammianus Marcellinus, Jordanes, Tacitus, Strabo m.
fl- — har Kellgren nog i allmänhet hämtat från sina ofvan angifna
lärda hjälpkällor.

Utom dessa befinnes han emellertid äfven hafva anlitat
åtskilliga mera moderna författare, hvilkas namn bättre än de officiellt
akademiska lärdomshistorierna torde angifva riktningen af den
blifvande docentens studier. Främst märkes då Voltaire, hvars
uttalande om poesiens förstfödslorätt han ju gjort till sin afhandlings
utgångspunkt, och på hvars JEssai sur Vhistoire generale et sur les
moeurs (1756) han flerestädes stödjer sig; vidare Fontenelle (Oeuvres)
och Malebranche (De Ut recherche de la véritê)2.
Anmärkningsvärdt är äfven hans omdöme om Ossian: »Leguntur haecce maxima
cum voluptate poêmata nec ulla nisi sola brevitatis ratione
Home-ricis scriptis inferiora, si quid in me est judicii, censenda sunt».
Han nämner själf, att hans kännedom om dessa »ersiska sånger»
förmedlats genom de franska öfversättningar, som förekomma i
Arnaud-Suards tidskrift Variétés Utter air es (Paris 1768—69), och
han har tydligen äfven studerat den där intagna uppsatsen
’Reflexions sur les poesies Erses’ med dess referat af Edinburgprofessorn
Hugh Blairs jämförelse mellan Ossian och Homeros. Kellgren an-

1 Så godt som alla dessa arbeten omnämnas i Porthans Historia
Biblio-thecœ Megiœ Academiœ Aboensis såsom tillhörande Äbobiblioteket.

2 Malebranche har han äfven vid äldre år hållit i ära och t. o. m. varit
betänkt på att öfversatta, åtminstone att döma af det första prisämne i prosan
han lät sällskapet Pro sensu communi uppställa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1902/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free