Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Verner Söderberg,
sluter sig lifligt till den i samma uppsats uttalade tanken, att
poesiens ursprung bör sökas hos relativt okultiverade och vilda folk,
samt uppehåller sig därvid rätt mycket vid den af Porthan
undersökta finska folkpoesien, vid ett Ode Lapponica, som i öfversättning
meddelats af The Spectator (Vol. 6), några i Variêtés Utter air es efter
Gargilasso de la Vega öfversatta peruanska sånger samt den
engelske resanden Timberlakes på 1760-talet insamlade och i en annan
fransk tidskrift refererade upplysningar om den indianska
Cherokes-stammens poesi — allt emellertid endast med hänsyn till
afhandlingens tes om poesiens tidsprioritet framför filosofien.
Själfständiga omdömen äro i den Kellgrenska afhandlingen
skäligen tunnsådda. Utom det af Lagus (s. 94) meddelade stilprofvet
om skaldernas betryckta ställning förtjäna äfven påpekas ett par
uttalanden, som röja den svurne Voltaireanens fasta öfvertygelse om
upplysningsfilosofiens oändliga företräde framför den gamla bibliska
världsåskådningen. Det heter på ett ställe om hebreerna, att de
aldrig torde hafva egnat sig åt den sanna och äkta filosofien, och
strax förut utbrister författaren: »Equidem maxime dubito, cui nunc
temporis Christiana Biblia tantum novisse contingeret, a multis
no-mine salut atum fore Philosophi». I Bibeln funnes väl poesi, men
alis ingen verklig filosofi, och därföre lämnade äfven den ett bevis
för afhandlingens grundpåstående.
Äfven ett annat akademiskt lärdomsprof har tillskrifvits
Kellgren, nämligen den afhandling hans unge elev Claes Fleming 4/s 1776
under Bilmarks presidium pro gradu försvarade1. Den bär titeln
Strödda anmärkningar titi philosophien och innehåller 50 stycken
numrerade maximer i tämligen skilda ämnen. De ledande tankar
man där kan spåra gå ut på att framhålla det oemotsägliga i, »att
de gamle ej öfverträffat de nyare i snille», vidare att fredliga yrken
och framför allt vetenskapen böra ha företräde framför krigisk ära,
att naturvetenskapen har större värde än den gamla metafysiken
o. s. v. Montaigne och Batteux, Rousseau och Locke citeras. På
följande satiriska sätt omtalar Kellgren disputationen i ett bref till
Clewberg (17/5 1776):
»Min Frihaltare har nu ändteligen med en behagelig tystnad
försvåradt sitt lärda värk, som innehöll Förströdda tankar och
högvälborne anmärkningar i Philosophien; hvem som är rätta Fadern
1 Se Schück. Från Johan Henrik Kellgrens ungdomsår (i Nord.
tidskrift, 1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>