Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Verner Söderberg,
i detalj ingå på dessa yttringar af Kellgrens studier. Ett allmänt
intryck, som denna del af Kellgrens vittra produktion ger den
nutida betraktaren, är det som förestafvat Axel Gauffins riktiga
anmärkning, att Kellgren »alltid gaf sig in på ett jämförelsevis okändt
område, när han ville teoretisera i estetiska frågor» *. Från sina
studier som poeseos docens hade han dock kvar en rätt god
kunskap om de estetiska regler, som uppställts af Sulzer,
Baum-garten och Batteux, och han citerar dem flerestädes i
recensioner och uppsatser2. Med än större förkärlek framhäfver han
såsom ofelbar auktoritet Marmontel, hvars lära om den poetiska
entusiasmen såsom en sinnets berusning, »ivresse, délire ou fureur»,
ju måste erbjuda åtskilligt tilltalande för Kellgren just under denna
period af hans diktning. Marmontel får också de ymnigaste loford
och kallas »den ljusaste, sannaste och finaste af alla Æsthetiske
Författare». Kellgren bjuder emellertid aldrig någon genomförd
estetisk smaklära. Däremot ligger hans styrka i de träffande
observationerna och en viss naturlig ’bon sens’, som ofta ledde honom
utöfver de något trånga gränser, hans en smula föråldrade teoretiska
läromästare för honom uppdragit. Dylika strödda observationer
skulle väl ha förlänat hans poétiqiie en prose dess egentliga värde,
om tid och hälsa förunnat honom uppfyllelsen af hans älsklingstanke
att till, en sådan utarbeta de »anmärkningar öfver Språket och
Skaldekonsten» hans nu tyvärr förlorade »lilla minnesbok» gömde.
De flesta litteraturhistorici, som behandlat Kellgrens diktning,
hafva påpekat den ändrade karaktär, intressenas utvidgning och
syftenas fördjupning, hvarom skaldens produktion under hans senare
lefnadsår bär vittne. Tidpunkten för och de antagliga orsakerna till
detta omslag hafva de emellertid uppgifvit ganska olika. Atterbom
daterar som bekant den nya perioden från tiden omkring 1786 och
anger som förändringens första orsaker de intryck, Kellgren
emottagit vid besök hos brodern och svägerskan i Skatelöfs prästgård, samt
den bekantskap han under en af dessa sommarfärders utsträckning
till Danmark skulle ha gjort med den danska litteraturen.
Malmström betonar med rätta, att denna Kellgrens »egen själfuppfostran
1 A. Gauffin, Leopolds Critiska anmärkningar vid hjältedikten: Tåget
öfver Bält (i Samlaren, 1900).
2 Till hans boksamling hörde Batteux Principes de littérature i 5 volymer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
