Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. 31
kommenterade yttrandet: »Man påminne sig äfven, att vi ännu ej
längesedan vågade tala med löje och förakt om sjelfva Tyska
litteraturen», samt till sina landsmän ställer den frågan: »Huru många
ibland eder hafva endast hört talas om, mindre läst, och läst utan
fördom, hvad en Ewald, Wiebe, Storm, Wessel, Baggesen, Rahbek,
Tode, Zetlitz, Thaarüp, Haste, Frimann, Monrad, Plum, Riber, Pråm,
Liebenberg med flere Danske Poeter skrifvit; alla ansedde i
Danmark för Män af snille, och de flesta ännu lefvande?» Af denna
imponerande namnlista får man emellertid ej utan vidare sluta sig
till någon större förtrolighet med Danmarks dåtida skalder ens hos
Kellgren själf. Troligtvis daterade sig hans bekantskap med dem
hufvudsakligen från läsningen af danska kalendrar och vittra
tidskrifter. 1 den förnämsta af dessa, Minerva, under åren 1785—93
utgifven af Pråm och Rahbek, har jag bland de bidragande
återfunnit ej mindre än 11 af de 16 författarenamn Kellgren uppräknat.
Af dessa danska poeter tyckes Jens Baggesen hafva på Kellgren
gjort det starkaste intrycket. Denne unge, för nya intryck ständigt
lättmottaglige skald hade liksom Kellgren börjat som svuren
anhängare af Voltaire. Sedan påverkades han af tyskarne, till en början
mest af Wielands »attisk-franska» riktning, men rönte snart nog än
starkare intryck af sina något äldre danska sångarbröder Ewald och
Wessel, af Klopstock, Rousseau o. s. v. och utvecklades därvid till
en allt mera äkta och omedelbar lyriker1. Af Baggesens i
kalendrar kringspridda ungdomsdikter — 1791 utgifna i samlingen
’Ung-domsarbeider’ — blefvo åtskilliga snart öfversatta eller efterbildade
af Kellgren. I St.-P. 1791 (n:r 280) förekommer Jordens Lethe, Wisa
af Baggesen, måhända öfversatt af Kellgren. 1792 blifva
öfversättningarne flera; bland dem märkes den sedan i Saml. Skrifter
intagna Lydia (i n:r 183) samt Till Psycharion (i n:r 147).
’Kallund-borgs krönika eller Gensurens Oprindelse’ citeras af Kellgren i hans
Filosofen pä landsvägen (St.-P. 1792, n:r 216 ff.); en svensk
öfversättning recenseras i n:r 221, hvarvid Baggesen kallas »en af de
yppersta nu lefvande Danske poeter».
I årg. 1793 finnes en lång rad öfversättningar från danskan, af
hvilka ett epigram i n:r 82, en ballad i n:r 149 och Manlighetens
slcäl i n:r 165 angifvas, vara efter Baggesen. Balladen Fredriks
vålnad förekom först i Minerva för 1788 under titeln ’Ludvigs
Gien-færd (Ideen af det Skotske)’ och upptogs i sin svenska form bland
Kellgrens Saml. Skrifter. Där finnes också Dä jag var liten, först
1 Se om Baggesens äldre diktning Kr. Arentzen, Baggesen og
Oehlenschläger, 1. Københ. 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
