Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till kännedöméft om Kellgrens studier. 33
»dumbomspoesi>> (»le style niàis»). I den upplaga af Menagiana, jag
haft att tillgå (Paris 1762), finnes ifrågavarande visa införd (T. 4, sid.
191 — 99) under titeln ’Le fameüx La Galisse’ och har där ej mindre
än 50 värser. Det är lätt att finna motsvarigheter mellan dessa och
deri Kellgrenska diktens 36 — så t. ex. motsvaras visans värser i—ii
af Kellgrens 1—2, iv af 4, xxi af 10, xxix af 9, xl af 24, xlvii—
xlviii af 3 öch xlix af 36 — och de mest slående af dessa äro
jämsides aftryckta hos Warburg* Namnet »Charadeli» och vissa
olikheter i anordningen tyda emellertid på att Kellgren, som nog kände
till de flerestädes i St.-P. för hvarjehande plockgods anlitade
Menagiana, dock närmast utgått från någon annan och något skiljaktig
version af den populära visan. De Kellgrenska tilläggen, om hvilka
en af A. A. Grafström från Franzén hämtad tradition berättar, att
de uppstodo vid fru Lenngrens tebord, äro ej sällan långt kvickare
än originalet, som stundom blir mer än lofligt platt. Hela genren
infördes, som E. Lewenhaupt (i Nu, 1877) uppvisat, egentligen redan
på l760talet i Sverige af västgötastudenten Petrus Luth med visari
Sigurd Sälle^ en jämförelsevis trogen efterbildning af originalet i
Menagiana.
Om Kellgren i Dumboms lefverne i handling tillämpade sin ofta
proklamerade teori, att imitera hälst borde vara liktydigt med att
försköna, så kan detta i än högre *|fad sägas vara händelsen ined den
dik-tarbragd* hvarigenom den Doratska dikten ’Le Désir’ förvandlades till
Den Nya Skapelsen eller Inbildningens verld. Här kan ej ens bli fråga
om någon genomförd efterbildning. Det väsentliga i Kellgrens dikt, det
som utgör dess storhet och skönhet, är den nya och höga uppfattning
af kärleken, som han vunnit och besjunger såsom mäktig att nyskapa
hela personligheten. I ’Le Désir, Ode anacréontique’, däremot är det ej
fråga om någon »ren och himmelsk urbild» at det sköna, men.
snarare om den kärlek Kellgren i Våra villor beskrifvit som »en brånad
spridd med blodets lopp», Läs t. ex* inledningsstrofen
Souffle divin, puissant moteur
Dont les impressions soudaines
Font couler le feu dans nos veines
Et le plaisir dans notre coeur
och vars 18
Déjà mille frissons rapides
A vant-coureurs voluptueux
Se glissant à travers les feux
Parcourent leürs lèvres humides;
Samlaren XXIII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
