Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. Af E. Ingers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 E. Ingers,
Rabeners namn utsatt, var kritiken ej så oförbehållsamt gunstig.
Gjörwell yttrar visserligen i sin Mercurius: »Vi hafva uppnått de
tider, då nationen skall förbättras genom satyrer. Man visar oss
vägen till Norrige1. Man bygger oss dårhus. Änteligen beskattar
man våra fattiga tankar. Med ett ord: Ingenting lämnas oförsökt
att göra oss dygdiga och kloka. Åtminstone har det varit
öfversättarens afsigt med denna skrift, som är länt af Tysklands största
och bästa försmädare. Det voro en helt onödig möda att göra
utdrag ur denna satyr, som läses af alla, innan den hinner kungöras
i de Lärdas tidningar, ty den har flutit ur Rabeners penna».
Men i Lärda Tidningar heter det: »Dessa anmärkningar och
målningar äro mestadels väl träffade i sitt ämne, men torde dock
hafva det öde att snarare roa än gagna».
Detta var efter den tidens uppfattning en hård dom, och
öfversättaren, som denna gången var Axelsson, blef ej heller sin
granskare svaret skyldig. I nästa Rabener-öfversättning, När man får
ett embete, så får man ock förstånd, inför han ett litet företal, dar
han i anledning af denna kritik anmärker, att om Rabener lefvat(!)
så hade han säkerligen upptagit recensenten i Lärda Tidningar bland
de narrar, som borde erlägga skatt för sina dårskaper. Något svar
härpå afhördes ej i tidningen.
Axelsson synes ha öfversatt åtta af de tio satirer, som utkommo
under nyssnämnda år. Hans språk är tämligen ledigt och hans
försök att återge Rabeners kvickheter mera lyckade än Nyréns. Här
och hvar söker han lokalisera satiren och infogar ett och annat stycke
af egen fatabur. Sålunda ger han i Försök till en ordabok en släng
åt »vare nymodige bokstafsmönsterherrar», som »taga sig för att
skrifva Kompliment, ja till och med Komplimang i stället för
Com-pliment och som rätt nu vilja låta oss se Säsar och Sisero» m. m.
Förmodligen åsyftas därmed Gjörwells medarbetare notarien Erik
Ekholm, som på den tiden väckte uppseende genom sina försök till
rättstafningsreform. I samma skrift har han äfven under ordet »lärd»
jämte de Rabenerska karaktärerna infört en beskrifning på »min
akademiska informator», däri han snärtar lärdomshumbugen i Uppsala
och särskildt hånar den Wolffska filosofien. Äfven lämnar han i
en not rätt lustiga upplysningar om, hur gratulantpoeterna buro sig
åt för att få någon ersättning för sin rimmande möda.
1 Anspelar på en samma år under denna titel utgifven satir af Sam. Chro-
NANDER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
