Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. Af E. Ingers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. 47
Med det Gustavianska tidehvarfvets inbrott är Rabeners roll
hos oss i det närmaste utspelad. Vår litteratur fick originella
humorister eller sådana, som följde andra förebilder än den hederlige
men något långtrådige tysken. Märkvärdigt nog dyker han dock
upp igen i början af ISOOtalet. 1816 utgafs nämligen i Stockholm en
öfversättning från Rabener, Sju gånger sju sannsagor, som innehöll
en samling satiriska karaktärsporträtt i La Bruyères manér. Hvem
öfversättaren var, har jag mig ej bekant; möjligen var det den ’X
von Y’, som senare utgaf en imitation af samma skrift under titeln
’Sex gånger sex klappar och tre på köpet’. Författaren till denna
är enligt Braunes abbreviaturförteckning Johan Peter Krok, under
182Otalet bekant som satirisk skriftställare och utgifvare af tidningen
’Skämt och allvar på vers och prosa’.
En på det hela taget så litet originell skriftställare som Rabener
kan svårligen sägas ha öfvat något synnerligen betydande inflytande
på vår vitterhet, vare sig i fråga om att rikta den med nytt
tanke-innebåll eller att ge nya formella uppslag. Men han hade dock
jämte andra bidragit att utveckla allmänhetens uppfattning af och
förstånd på humoristiskt-satiriskt författarskap. Hvad Rabener säger
om de tyska kälkborgarnes sätt att betrakta satiren äger i minst
lika hög grad sin tillämpning på svenska förhållanden. När man
ser, med hvilken ängslighet censuren ännu vid 17OOtalets midt
undertrycker äfven den mest oskyldiga satiriska skrift, så snart däri
berördes öfverhet och ämbetsmän eller ens tecknades allmänt hållna
karaktärer, och om man t. ex. läser den diskussion, som fördes i
kanslikollegiet med anledning af Mörks Prins Theodorik1, så måste
man för Sveriges del till fullo instämma i Rabeners förut citerade
yttrande om sina tyska landsmän.
Att ha lärt den svenska allmänheten att skilja på satir och
skandalskrift och förtagit den skräck, som man förut hyste för
»sa-tyriske utlåtelser», är icke minst Rabeners och hans öfversättares
förtjänst. Denna allvarligt menande och dock efter tidens anspråk
så roande moralist, hvars ärliga uppsåt aldrig kunde misstydas, var
just ägnad att mer än någon annan undanrödja den stora publikens
fördomar i detta hänseende.
Återgifven af H. Hernlund i Samlaren, 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
