Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. J. L. Almquists Guldfogel i paradis och hans egen tolkning däraf. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. C. J. L. Almquists Guldfogel i paradis, 17
»en verklig potentierad Atterbom» — tycktes genom den
velat framställa den nya poesiens alla dimensioner, dess bredd, djup
och längd, eller som någon disputant i anledning af en matematisk
dissertation tillade: »dess fjärde dimension, dess crassitude». Salig
Dumbom i världen hade, som Kellgren säger, sällan någonting att
anmärka mot våra operor, »förutan pjesen och aktion», och man
kunde på samma sätt säga, att det ej funnes någonting att anmärka
mot denna saga förutom planen och detaljerna, nämligen för dem
som alltid ha någonting att anmärka mot hvad de ej förstå, och
som ej beundra i mån som de ej begripa. »Och vi trotsa —
fortsätter Argus — hvar och en att uttyda meningen här, vi trotsa
t. o. m. författaren själf att göra det så, att någon utom han själf
förstår hvad han velat säga. Dock författaren torde nog akta sig
därföre, då denna dunkelhet i plan utan tvifvel blir en ny skönhet
för det mystiska ljusets beundrare och älskarinnor. För dem skall
denna obegriplighet utan tvifvel öka den förtjusning de erfara, när
de läsa, huru ’nattviolerna gåfvo tionde af vällukt’, huru guldbin
och trollsländor flögo kring alla löf, att fasttaga de unga solstrålarne,
huru buskarne logo och tonerna doftade fram såsom en safirvåg
öfver ängens konvaljer, ty om allt detta och mycket mer af samma
halt underrättas man på hvar sida af denna saga. Dit var det då
som f. d. Nya skolans så högtidligt och ihärdigt förkunnade
reformation skulle föra oss i den allvarliga och praktfulla genren.»
Med anledning af denna kritik skref Palmblad till Hammarsköld,
kort och mustigt: »Argus* är sig lik, nämligen vara svinhund».
Almquist kände sig nog smärtsamt berörd af denna anmälan
och påkallade nu ifrigt Atterboms bistånd, dock under formen af
att det gällde dennes eget och skolans intresse. Han skref den 9
nov. 1822:
»Min älskade Broder!
Med mycken bedröfvelse, käraste Broder, har jag hört, att din
helsa als icke skall vara bättre: och i den tanken, att några Ord
från en lika kännande Vän möjligen skulle kunna vara dig till
någon glädje skrifver jag detta Bref. Jag har haft mina tider af den
svartaste inre Sorg: men jag måste bekänna, att det Lugn för mig
sjelf och den frid med den yttre Verlden, som jag nu i allmänhet
orubbadt njuter, icke hafva andra orsaker än förutgångna
Bedröf-velser. Och många vågor från det skumma Hafvet, jag lemnat, slå
ännu upp på stränderna af min ö; men jag ser dem utan serdeles
Samlaren 1903. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
