Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den börjande reaktionen mot nyromantiken. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Karl Warburg,
mäktade den ej ens inom dessa trånga gränser att åstadkomma, och
nedsjönk derföre efterhand till sällskapsjoller och en regellös sjelfbeundrande
genialitet. Partiet var emellertid ännu alltjemt mäktigt och beherrskade
genom de akademiska lärostolarne och genom sina tidskrifter, Skandia och
Svenska Litteratur-Föreningens Tidning, till hvilkas utgifvande de dock sökte
medverkan äfven af de strängare vetenskapens män, i ganska väsentlig mån
den allmänna bildningen, till dess det småningom stadgade politiska
medvetandet, och den med de praktiska vetenskapernas framsteg mer och mer
utvecklade industrien, efterhand förberedde en brytning i det allmänna
tänkesättet. Snart fann Geijer ’stugan för trång’ och ropade åt de idéelia
pretentionerna att de skulle maka åt sig; samtidigt hade skolans älskling, G.
J. L. Almqvist, kastat sig in på andra banor, och de demokratiska
rörelserna vid omkring 1840 års riksdag undanträngde mer och mer den
ari-stokratiskt-esthetiska tankerigtningen. Från den tiden var fosforismens makt
bruten, och den fortlefde endast som ett akademiskt kotteri, samt inom
sällskapslifvet, der den ännu tyckes till en del föra en obestridd
herrskarespira.
Hvad Bergstedt här yttrar synes mig delvis vara missvisande;
åtminstone kan omdömet endast i någon mån anses riktigt. Han
ser frågan dels nog mycket från politisk och vetenskaplig,
dels från speciellt Uppsaliensisk synpunkt. ’Fosforismen’
betraktas här hufvudsakligast- som en politisk och filosofisk riktning, mindre
såsom en skönlitterär skola. Det. må nu vara sannt, att den
konservativa och reaktionära åskådning, som hyllades af flertalet af den
s. k. ’Nya skolans’ män, inom den politiska världen och i
kultur-lifvet var förherrskande under 1830talet, och att t. o. m. deras gamle
vedersakare, Tegnér, sällade sig till samma skola. Men man må å
andra sidan icke bortse från, att den liberala rörelse, som redan
under 1820talet med män som Richert, (hvars strid mot
Uppsalaultraismen 1822 genom broschyren Ett och annat om korporationer
ete. är af grundläggande betydelse), v. Schwerin (i litterärt afseende
fosforist), Gustaf Hierta o. a. trädt fram på arenan, och som äfven
ägt talangfulla förespråkare i prässen, nu under 1830talet begynte
beherrska opinionen, tack vare Lars Hiertas Aftonblad,
Dalmans Allehanda m. fl.
Denna liberala präss hade redan tidigt ställt sig afvog äfven mot
fosforismens diktning, väl till god del därföre att den härrörde
från politiska motståndare. Argus, som ogillade både gamla och
nya skolan, pekade på Englands litteratur som mönstret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
