Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer och Schiller. 65
tal om Sten Sture: »Räknen på tacksamhet, I folkens välgörare!
Hvad är den? En lyseld öfver en grift.» Dylika från
naturföreteelser hämtade liknelser förekomma ofta nog i Schillers historiska
skrifter. »Der burgundische Zeitraum schimmert wohlthätig hervor
aus jenen finstern Jahrhunderten, wie ein lieblicher Frühlingstag aus
den Schauern des Hornungs»1 och liknande. Medan de bilder af
detta slag, som Lehnberg användt, hade varit uttänjda, verka
utspädda och ledsamma, äro Geijers koncentrerade och likna mera
Schillers än Lehnbergs.
Här förekommer äfven ett annat slag afbilder, som tydligen är
att tillskrifva Geijers Schiller-studier.
Den klassiska mytologiens gestalter, som i den franskt-klassiska
poesien i och utom Frankrike nedsjunkit till stela, intetsägande
tablåfigurer, hade i Schillers fantasi återfått ett själfständigt lif, och
deras halft medvetna, halft omedvetna symbolik hade för honom en
frisk och djup betydelse. Den grekiska gudavärlden var honom så
kär, att han själf i den sökte symboler för det för honom högsta.
Das Ideal und das Leden, som Hettner kallar det sammanfattande
poetiska uttrycket för Schillers »tiefstes Denken und Empfinden»,
utmynnar i Herakles apoteos. I Klage der Ceres, Das Eleusische
Fest hl fl. dikter rör sig denna åter lifsvarma gudavärld. Äfven i
sina prosaskrifter gör Schiller ett liknande, fritt bruk af klassisk
mytologi.
I afhandlingen Über Anmuth und Würde utgår han från den
grekiska fabeln om skönhetsgudinnans gördel, som äger kraft att
förläna behag åt ägarinnan och väcka kärlek hos åskådaren, och det
är under hänvisning till denna fabel, som han uppställer åtskillnaden
mellan skönhet och behag. Många liknande exempel förekomma i
Schillers estetiska uppsatser. I afhandlingen Über die ästhetische
Erziehung yttrar han t. ex. att det icke är utan betydelse, då
myten låter vishetsgudinnan i full rustning stiga ur Jupiters hufvud,
ty redan hennes första förrättning är krigisk. Redan vid sin födelse
har hon att bestå en hård kamp med sinnena. Då Geijer liknar
konsten vid »den himmelska eld, som lifvade Promethei fulländade
stod», då han anmärker, att »sånggudinnorna äro gudomligheter.
De vilja dyrkas i tempel», härmar han detta Schillers sätt att bruka
grekisk mytologi.
På ett ställe i Sten Sture möter man redan en skymt af »den
blifvande Geijer». Det stycke, där det talas om den svenska allmo-
1 Geschichte des Abfalls der Vereinic/ten Niederlande.
Samlaren 1905. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
