Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer och Schiller. 91
reste en ärestod åt ett honom främmande folks befrielsekamp mot
förtryckare. Den 24 år yngre Geijer tillhör lika afgjordt tiden för
nationalitetens återväckande och den positiva religionens återuppflammande.
Och det var åt sitt folks historia han ägnade sitt snille och sin kraft.
Olika voro ock de enskilda förhållanden, som ^befordrat
hvarderas utveckling af en till naturen redan olika läggning. Den ene
uppfostrad i en militäriskt disciplinerad skola, styrd af en småaktig
furstlig despot, och som yngling tvungen att i hyllningsdikter fira
denne hertig Karl Eugens och hans fala älskarinnas »dygder». Den
andre uppvuxen i ett lyckligt, rent och sundt familjelif bland
Värmlands skogar och järnbruk, med barndomsminnen som för lifvet
lågo »som ett solsken» i hans bröst.
Schillers ungdomliga känsla måste söka sig uttryck i revolt
»In tyrannos» lydde öfverskriften till Die Bäumer. Den 2O-årige
Geijer talar i äreminnet öfver Sten Sture med lugn stolthet om
svenska folkets fäderneärfda frihet.
Harmoni var för Schiller det åtrådda idealet, men han måste
lifvet igenom kämpa sig fram till den genom disharmoni. Geijer
lefde i harmoni. Till den då mycket melankoliske Atterbom skref
han en gång några ord, som man mycket väl kan använda som
motto för hans lifssyn i det hela: »Sorg är synd, ty tillvarelsens
innersta är salighet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
