Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterboms bref till Euphrosyne. Af Josua Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterboms bref till Euphrosyne. 87
har icke lagt hufvudaccenten på denna ingrediens; emedan
den bild af Din Sångmö, som uppgöres inför allmänheten, måste
närmast motsvara charakteren af de stycken, som äro och anses
för dina fullkomligaste. Helt annat vore fallet, om jag skrefve din
biographi, då min pligt vore att noga framställa grunddragen af
din enskilda personlighet såsom sådan.
Jo! jag ger ut en Kalender, men icke förr än till Jul. Vill du
dessförinnan trycka din Wublina5, så vore det ej illa, om du först
läte någen mer än Hammarsköld — vår vän i all ära! — deröfver
yttra sitt omdöme. Skall poemet tryckas i Stockholm, så skaffa dig
för all del Sondén till Corrector; ty litar du i det fallet på
Hammarsköld, så blir upplagan ett vidunder af tryckfel.
Lef väl, och glöm ej Din Vän
Atterbom.
30. Upsala d: 18 Nov. 1823.
Min goda Vän!
Jag tackar Dig hjertligt för skänken af din lilla täcka bok1,
och skall alltid bevara den såsom ett minne af din vänskap. Låt
ej Lindvurmens2 dumheter så gräsligt anfäkta dig! På förnuftiga
menniskor göra de ej något annat intryck, än harmens öfver
recensenten. Du bör på visst sätt vara nöjd, att han nekat dig helt och
hållet all poetisk talent, och på köpet angripit din personlighet
såsom qvinna; ehuru jag finner ganska naturligt, att isynnerhet detta
sista skall djupt förtryta dig. Den halfva orättvisan bär ett slags
masque af moderation, som lättare kan förvilla mängden; den
hela orättvisan afkastar masquen, och framstår för allas ögon i all
sin vidriga nakenhet. Sådan är Lindvurmens mot Dig. Att svara
derpå med någon antikritik, lönar ej mödan. Förebrå en hund, att
han skäller! Det ligger ju medfödt i hans natur; liksom att han
■ej uthärdar musik utan att tjuta. Det gifs blott ett sätt att för-
s »Oviss om Du ger ut någon Galender, enligt rygtet från Upsala — har
jag sändt ett Poem öfver Wublina till Hammarsköld för att låta trycka det
emedan det tillhör det närvarande ögonblicket. Gud gifve, att Du tyckte om det, ty
det har kostat mig mycket tid och arbete, för att localisera mig i hjeltinnans
Fädernesland». Samma bref.
1 Vublina (1823).
2 Anders Lindebergs anmälan af Vublina läses i N:r 240 (16 Oktober) och
242 (18 Oktober) af Stockholmsposten 1823. Den hade djupt sårat skaldinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
