Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Samuel Olof Tilas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Oscar Wieselgren
då Caffe war i bruk", af Apelblad karaktäriseradt som "periculum
iuvenile poeticum non inelegans", drar ut skämtet, tills läsaren
hunnit tröttna mera än en gång. "Luft-Slottets" satir är
synnerligen tam, helt och hållet utan den träffsäkerhet, som gifvit t. ex.
den unge Gyllenborgs satirer deras nästan brutala kraft. Tilas håller
sig till allmän sedesatir, ungefär som Bellman gjort i sina tidigaste
försök. Den abstrakta stilen låter äfven ana, att författaren
betraktat sitt verk mera som en poetisk stilöfning på ett lätt
bearbetadt fält än som ett uttryck för sin egen individualitet. Han
har ett par gånger senare berört satirens område, men utan att nå
utöfver den ståndpunkt, som här markerats. Bättre har han lyckats,
då han för sin satir valt epigrammets form.
Samma osjälfständighet som i dessa ungdomsförsök möter oss
äfven i de af Tilas dikter, som ha en mera officiell karaktär —
begrafnings- och bröllopsverser m. m. Bergklint har af sådana i
sin samling upptagit ett rätt stort antal. Här står Tilas
fullständigt kvar i den traditionella festpoesiens manér. De välönskningar
och de underdåniga hyllningsord, hvarmed han upphöjer
konungahusets medlemmar, återfinnas regelbundet i samtidens dikter af
liknande art. I en dikt, som han riktar till dåvarande kronprinsen
och hans gemål Sofia Magdalena, finnas alla dessa stereotypa formler
förenade: försäkran om folkets orubbliga trohet, hopp om ett
kommande lyckosamt regemente, erinran om berömda företrädare —
Låt dyre kronprintz det få bli Din största ära
At värdigt Gustafs namn med Gustafs dygder bära!
Dess hugkomst lifva up, at pryda Vasars Thron! —
denna lyckönskan, som förföljer Gustaf III från klubbarnas och
krog-sällskapens dryckesvisor upp till den mest officiella festpoesien —
och så till slut nedkallande af himlens beskydd öfver "detta
Gudapar", som är landets framtidshopp. — De dikter, där Tilassläktens
föregående medlemmar fått sina förtjänster framdragna, äro i stort
sedt af samma slag. Man behöfver blott höra de första raderna af
dikten öfver Tilas farmor, Maria Hjärne, för att märka den nära
anslutningen till den vanliga begrafningspoesiens stil:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
