Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Samuel Olof Tilas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Olof Tilas 29
Kom du som blott vår verld berömmer
Och vår tids finhet prisa vet,
Som orätt fordna tiden dömmer,
Dess seder och belefvenhet!
Kom hit och lär af denna Bild
Om dem en högre tanka fatta
Som sann förtjenst förstodo skatta
Från vår tids glitteryta skild.
Det är ett af de mest karaktäristiska loci communes inom
begrafningspoesien, som Tilas här annekterat. I en annan dikt är
det ännu ett af grafdiktningens traditionella anslag, som går igen:
Läs vandringsman ett Äreminne,
Som ej sitt lof af smicker länt,
Som du skall döma välförtjent,
Så framt Du sjelf har ädelt sinne.
Då han ger sin morfar, Samuel Åkerhielm, "gubben med
Ca-tonska dygden" en poetisk grafkrans, är det, som föremålets höga
värdighet kräfver, den klassiska historien, som får lämna paralleler:
Tag Åkerhielm Ditt rum bland Svenska Aristider.
En dygd från gamla Rom i Dig sin like nått.
Inom denna diktgenre söka vi således förgäfves några drag af
Tilas individualitet. Han rör sig här nära nog uteslutande med
från den poetiska allmänningen lånadt gods.
Något mera själfständiga äro bröllopsdikterna. Tilas känner
sig där mindre bunden af skyldigheten att tala i högtidlig stil,
hvilket säkerligen gjort honom icke ringa besvär; han kan röra sig
friare och föra dikten närmare det fält, som låg honom närmast:
idyllens och sällskapspoesiens. Men trots detta står han i mycket
nära förbindelse med den föregående tidens diktning. Han
öfvertager flera, sedan långt tillbaka gångbara motiv; JFröja införes talande
och skalden öfverbringar hennes ord till brudparet, det alluderas på
hur Astrild genom att väcka kärlek hos de kallsinniga hämnas
försöket att trotsa hans lagar, o. s. v. Men tonen hos Tilas har blifvit
en annan än förut. Han väljer rörliga versmått, söker elegans i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>