Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Samuel Olof Tilas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel Olof Tilas 39
Motivet i fråga går äldst tillbaka till Propertius1 och har sedan
varierats otaliga gånger. Det finnes hos von Hagedorn (Die Vogel,
Poet. Werke, 1771, III, s. 34), i Masson de Pézays Zélis au bain
— där med tydligt uttalad sens-moral: Suivez, Amants, leur manege
amoureux! —, i äldre svensk diktning hos Lucidor, i dennes
öfversättning från Catz, "Om en Möös plikt", och hos Skogekär Bergbo,
Venerid, sonett 84. Tilas har alltså här liksom ofta hämtat sitt
uttryck från den äldre poetiska traditionens motivkrets.
Äfven i Tilas öfversättningar gör sig ej sällan hans
individuella naturkänsla gällande, och i ett par fall har han lyckats att
med sina tolkningar vida öfverträffa originalen. Särskildt är detta
fallet med en öfversättning ur Annette et Lubin — Annettes air
"Jeune et novice encore" — som i Tilas omdiktning fått en så
helt ny gestalt, att Bergklint förledts att införa den som original
i sin handskrift. Förklarligt, ty den har i sin svenska dräkt fått
en fraicheur och en finhet, som det franska originalet blott äger i
vida ringare grad. På samma sätt är det med omdiktningen af
arian ur Rousseaus Le devin du Village, "Ållons danser sous les
ormaux", hvilken i Tilas återgifvande vunnit ett drag af naturlighet,
som är originalet främmande:
Midsommars-stången löfvad står:
Daphne lät oss i ringen taga!
Midsommars-stången löfvad står:
Daphne tänk sommaren hastigt går.
Önskom att blott, att blott hvarann behaga! — —
Det är icke utan att man inför dylika känsligt utförda
teckningar erinrar sig, att Tilas under hela sin barndom och ungdom
vistats hos sin morfar på Margretelund, där han säkerligen med
samma naiva förtjusning som Oxenstierna tagit del i landtlifvets
nöjen. Minnena från denna tid ha satt sin prägel på en stor del
af det bästa, hans diktning äger.
1 Elegiarum lib. II, 15, v. 27—28:
Exemplo iunctæ tibi sint in amore columbæ,
Masculus et totum femina coniugium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
