Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, En nyfunnen fortsättning till Erik Gustaf Geijers Feodalism och Republikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Anton Blanck
parlamentarisk ståndpunkt förenade krafvet på historisk grund för
samhällsinstitutionen och kraftigt förfäktade nödvändigheten af
moralens häfdande inom politiken, erbjuda i själfva verket flera
jämförelsepunkter — trots många olikheter — med Geijer och Järtar
icke minst i afseende på andlig härstamning. — I tysk politik
finna vi parallellerna hos den historiska skolan, Savigny och hans
grupp, hvilka dock ej få — såsom Argus gjorde — likställas med
ultras, utan skarpt skiljas från den rena reaktionen. De
representera hvad samtiden närmast uppfattade som engelsk toryism, och
öfverhufvudtaget är det naturligtvis till engelska idéer man bör gå
tillbaka för att finna yttersta förklaringen för alla dessa efter
nationaliteten växlande företeelser på den politiska teoriens område.
Att Geijer sedermera under 1820-talet i någon mån lämnade sin
ståndpunkt och förenade sig med den stationära konservatismen i
de aktuella frågorna, har äfven det sin motsvarighet i de
europeiska förhållandena, ty dessa år beteckna ju reaktionens triumf.
Mellan de båda redaktionerna af vår fortsättning låg ju en period
af fjorton år, rik på politiska händelser. En del af dem kan man
ock se afspeglade vid omredigeringen. Så är till exempel
förhållandet med det spanska Amerikas revolutioner, hvilka ju äfven
berörde Europas politik. Negerslafveriet tilldrar sig också 1833
betydligt mer uppmärksamhet än 1819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
