Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, En nyfunnen fortsättning till Erik Gustaf Geijers Feodalism och Republikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen fortsättning till Geijers Feodalism och Republikanism 81
är, när han säger: "Vi skola se vidt herskande meningar och
theo-rier med påstådd rak härstamning ur sjelfva det eviga Rättas natur,
vi skola se dem säger jag i deras jordiska födelse, bärande
omständigheternas färg" (s. 68). Den historiska relativismen här vänder
sig mot doktrinen både hos den juridiskt-mekaniska och den
abso-lutistiskt-reaktionära statsläran. Ännu mer bestämdt uttalar han
sin medlande uppfattning i inledningen till " Betraktelser i afseende
på de nordiska mythernas användande i skön konst", 1817, där han
om de båda idémotsättningarna häfdar: "Att något af dessa
motsatta elementer skall kunna utkasta det andra, det är en fåfäng
väntan; och, om så skedde, så mycket värre. De äro bägge för
djupt inväxta i hela det Europeiska lifvet. Att en nybildning ur
det närvarande chaotiska tillståndet skulle kunna uppgå annorlunda
än genom en ny förening emellan bägge, det kan man icke heller
inse.*1 Slutligen vill jag endast påminna om Geijers bekanta
ställning till Heliga alliansen och den föraktfulla ton hvarmed han,
liksom samtidigt Järta, utföll mot v. Haller (Nytt "ett och annat".
Saml. Skr. 1 uppl. I: 4, s. 176 n.).
Det kan således knappast lida något tvifvel, att Geijer vid denna
tidpunkt hade en konservativ, konstitutionell åskådning, som han
dessutom teoretiskt aldrig öfvergifvit. Från den nationella politikens
synpunkt sedt är det sålunda 1809 års verk han försvarar. Det
Järtaska memorialet, med dess lika betonande af de konstitutionella
garantierna och den fullständiga anslutningen till de uråldriga svenska
institutionerna och traditionerna, hade redan formulerat
uppfattningen, och det nya statsskicket var det praktiska resultatet. Dess
teori skulle Geijer ock gifva i Feodalism och republikanism.
Den allmänna europeiska situationen vid tiden omkring 1818 ger
äfven den riktiga bakgrunden. Metternich hade ännu icke vunnit
öfverväldet inom alliansen. Det var ännu Alexander I:s ideologiska
liberalism, som härskade. I Frankrike höllos ultras utanför
regeringen ända till 1820, och "les doctrinaires" utgjorde den
tongifvande klicken. Dessa konstitutionella rojalister, som med en anti-
1 Denna uppsats, samtidig med »Feodalism och republikanism», innehåller
mycket af hvad där skulle ha funnit plats.
Samlaren 1908. a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
