Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Per Elgströms romantiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Fredrik Böök
Ett uttryck som "dagens skira purpurslöja" för tanken till
Franzéns: "Purpursläpet efter dagen — qvar vid himlabrynen låg"
("Sångmön").1
Franzéns erotiska poesi synes mig speglad i dikten "Den
qvinliga bekännelsen". Den situation, hvari dikten mynnar ut är ett
typiskt rococomotiv: älskaren begagnar sig af flickans sömn för att
smeka henne. Det finnes hos både Oxenstjerna och Kellgren.
Oxenstjerna skildrar i "Dagens stunder", "Middagen" (del I, sid. 47)
hur den sofvande Camilla i drömmen röjer sin kärlek för Alfred
och hur denne, uppmuntrad häraf, kysser henne:
Camilla vaknar opp förskräckt,
men skådar Alfred, och förlåter
det öfverdåd som henne väckt.
Härifrån har Elgström öfvertagit föreställningen om flickans
erotiska drömmar ("Nu jag sof; men ack! jag drömde, att min munn
förförde din, — att mitt flor förrädiskt gömde — och ditt öga stal
sin in. — Väckt, jag såg dig blygsamt dela — min förvirring, och
förlät." Slutraderna med skildringen af hennes växlande
sinnesstämning ("dock då än du ville fela, — syntes vred och tillgaf det")
synes däremot knappast återgå till Oxenstjerna, där det heter:
I minnet af sin stolthets tider
lion finner ingen styrka qvar.
När hjertat mot sin önskan strider,
hvar finner hjertat sitt försvar?
Snarare ansluter det sig till en liknande scen i Kellgrens " Sigvarth
och Hilma", där flickans känslor i sina snabba omslag skildras på
ett öfverensstämmande sätt:
Hon darrar,
vill fly mig, kan ej; vredgas, och förmår ej.
1 Anmärkningsvärd är Elgströms förkärlek för »afton» på ställen, där
män skulle vänta bestämd form »qvällen». Det heter i »Til en ung flicka»:
»afton ser dig, som du vet — trånande, om ej förskjuten». Troligen
sammanhänger det med Elgströms sträfvan efter obestämda uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
