Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Wrangel, Atterbom och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 E. Wrangel
land och då taga vägen genom Stockholm (ty adressen på Rosenblads
cou-vert var ställd till Vpsala). Huru nu härmed må förhålla sig, så har jag
nu det nöje, att med möjligaste skyndsamhet få till Er öfversända vår
Ama-lias bref, och hoppas, att min vördade Yän ej tillräknar mig att det så sent
infinner sig. Ni känner tvifvelsutan, att jag i år lemnade Upsala redan i
de första dagarne af April; och emedan jag d. 1 Juli anträdde min resa
till Danmark, är det icke mitt fel, att det sedermera hit ankomna brefvet
ej förr, än nu, kunnat afskickas. — Min resa företogs härifrån i Geijers,
Öfverstinnan Silfverstolpes, Schröders och den unga genialiske componisten
Lindblads sällskap. Schröder och jag uppehöllo oss i Köpenhamn till d. 31
Juli, då vi på ångskeppet Caledonia transporterade oss derifrån till
Helsingborg (d. 8 var dagen af vår ankomst till Danmarks hufvudstad, på en
paquet-båt från Malmö). Från d. 13 Jul. till d. 21 vistades jag midt i,
hjertat af Seland, hos min gamle italienske Reskamrat Hjort, som är Lector i
Tyska Litteraturen vid den ny-organiserade Riddar-Akademien i Sorö.
Schröder och Geijer hade följt mig dit, men qvardröjde der blott öfver en dag.
Yid min återkomst till Köpenhamn träffade jag endast Schröder; de öfriga
ledamöterne af vårt rese-sällskap hade d. 19 afrest på ett ångfartyg till Kiel.
De ämnade bese trakterne omkring Rhein, vid Bonn, Cölln etc. etc. och
sedan, kanske öfver Frankfurt och Nürnberg, begifva sig till Dresden, der
de hoppades få möta Fru v. Helvig. Troligtvis äro de nu redan der. — På
bortresan vistades jag ett par dagar i Lund; på hemresan en vecka. Jag
kan mycket och hjertligt helsa från Tegnér, med hvilken jag der dagligen
umgicks. Jag blef af honom bemött med en välvilja och en vänlighet, som
jag icke hade väntat mig. Yi sammanlefde och åtskildes såsom de bästa
vänner ; åtminstone sade han mig det med all möjlig pregel af upprigtighet, och
jag tror honom gerna på hans ord. Jag fann honom mycket älskvärd; naif,
godsint, qvick och treflig. Yissa underliga fördomar har han, t. ex. mot
Philosophi, mot Danskar och Tyskar, mot Rhenskt vin och mera sådant.
Men han har det företrädet framför Oehlenschläger, att han låter motsäga
sig, äfven ganska direct och häftigt, utan att bli sårad eller förlora sitt goda
lynne. För öfrigt är han, tyvärr, mycket sjuklig, och mycket mjältsjuk.
Kanske blir han friskare och gladare, när han kommer i medelpunkten af
sin nya verkningskrets. Bristen på sällskap, åtminstone på godt sällskap,
i Wexiö, är likväl en betänklig omständighet. Oss emellan sagdt, tror jag
icke, att i sjelfva Lund hans dagliga omgifning varit den bästa, eller för
honom mest nyttiga. — Mellertid var hans umgänge mig högst angenämt.
Yi ha missförstått hvarandra i åtskilliga punkter; vi kommo öfverens derom
in bona caritate, och så är allting godt.
Uppresan hit skedde öfver Christianstad (nedresan hade gått öfver
Eksjö, rakt genom Småland på Lund), genom Blekinge och Calmar Län, längs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
