Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Wrangel, Atterbom och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbom och Tegnér 89
efter den herrliga Östersjökusten. Ifrån Lund hade jag gjort en excursion
till Excellensen De la Gardie på Löparöd; från Christianstad besöktes
Rålambska Bibliotheket vid Strö, och kort derefter Excellensen Wachtmeister
på Årup. Han bad mig oändligt hjertligt helsa Er. En god vän, och — hvad
mera är — en god och upplyst man! — Hans åsigter tycktes mig
öfverensstämma, åtminstone i allt hufvudsakligt, med den förkättrade »Historiska
Skolans». Yi talade äfven mycket om Landsh. Järta. Han visade mig ett
märkvärdigt ställe om Nord-Amerikanska Republiken, i en fransysk bok,
hvars författare heter antingen Bonjour eller Beaujour. Stället är derföre
märkvärdigt, emedan det innehåller ett ännu hårdare anathem öfver dessa
fristater, än någon »ultraistisk» Svensk hittills yttrat, och står likväl i en
bok, som NB. är skrifven af en Liberal i afsigt att lofprisa dem. Det bör
vid något tillfälle citeras och begagnas. —
Kort förut hade vi vid Åsums kyrka betraktat en Runsten, upprest af
Biskopp Absalon, enligt stenens eget vittnesbörd. Prosten der1 är sjelf
fornforskare, och tracterar tillika med dråpliga frukostar. — Ett par dagar
tillbragtes i trakten af Carlshamn, på en vacker gård kallad Stensnäs,
tillhörig en högst intressant Grosshandlare Winberg, en Phœnix ibland
Grosshandlare. Han har i sitt hus en ung Prest, vid namn Thomander, som
håller på att öfversatta Shakespeare, och äger ett af de yppersta hufvuden
(d:o hjertan) i hela Skandinavien. Ej långt derifrån ligger en romantisk
egendom, Eliaholm, vid Mörums åns utlopp i Östersjön; der tillbragtes ock
en dag i mycken gamman. Carlskrona, Calmar och dess sköna Län
genomreste jag sommarn 1816 i Fru Helvigs sällskap, men återsåg dem nu med
fördubbladt nöje. Öfver caminen i Eric XIV:s sängkammare på Calmare
slott2 stodo ännu hennes och mitt namn skrifna med blyerts bredvid
hvarandra. Jag hade bortglömt denna inscription; men fick höra af en Lector
i vårt sällskap, att äfven den plägar visas åt Resande såsom en bland
rummets märkvärdigheter. —
Om Köpenhamn och Danmark har jag ej tid att säga någonting; jag skulle
då ej sluta på flera dagar. Mitt vistande der har varit outsägligt
angenämt och lärorikt. Alla människor ha täflat i att bemöta oss med den
hjertligaste välvilja och gästfrihet. Hvilka ofantliga litterära, artistiska och
antiqvariska samlingar! Hvilken ljuf och rik idyll är denna Selands-ön med
sina undersköna bokskogar! Öfverallt vänlig natur och vänliga menniskor.
Och under det jag i mitt eget fäderneslands hufvudstad anses för ett
Dårhushjon samt den uslaste bland alla svenska rimmare, helsades jag, nästan
dagligen, i Danmarks hufvudstad af välkomst-sånger och andra vänliga
uppsatser .i danska tidningsblad, dicterade af ett ganska motsatt omdöme; —
1 Det var den bekante samlaren C. G. Rönbeck.
2 Jfr Atterboms Amaliaminnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
