Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Creutz’ »Rustan och Mirsa»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Creutz’ »Rustan och Mirza» 125
minnestal säger. Endast namnen Rustan, Mirza1 och Zoroaster
äro persiska, och deras frekvens inom tidens sagolitteratur är så
stor, att de ej ge någon ledtråd. Möjligen kan man, med
anledning af den persiska miljöns popularitet inom den samtida fesagan
gissa på att Creutz fått sin inspiration därifrån. "Oraclets"
spådom, att Rustan skall hemsökas af otaliga plågor, så snart han
förälskar sig, är ju ett vanligt fésagomotiv. Oxenstierna säger sig
ju också i sin vers till Creutz ha hört, att operan handlade om en
prins "som af en Fé med omsorg ledes". I det bevarade
manuskriptet finnas emellertid inga spår af févärldens ingripande.
De i öppen dag liggande svagheterna och osannolikheterna i
denna intrig förklaras af att författaren främst haft till syfte att
ernå glänsande dramatiska och lyriska effekter. För samtiden stod
ju operan — i motsats till tragedien, som trots alla reformförsök
oftast behöll sin klassicistiska konversationsprägel och sin brist på
yttre handling — som ett hemvist för det fantastiska och
öfvernaturliga. Creutz anger ju själf i brefvet till Gustaf III som sitt
hufvudsyfte att framställa "une suite de tableaux aussi variés que
neufs". Och Rustan och Mirza för ju läsaren i ovanligt raskt tempo
från den ena utstyrselscenen till den andra. Det är en ständig
omväxling af storm och stiltje, af drömmande kärleksidyll och
underjordisk skräckstämning.
Att äran af att ha komponerat och iscensatt det hela bör
tillkomma Creutz, torde ingen ärna bestrida. Lidners anpart i verket
måste inskränka sig till den poetiska utformningen af detaljerna.
Att exakt ange hvad som härstammar från honom är, som jag
ofvan framhållit, omöjligt. Men genom att jämföra
Wärnbergs-texten med Rustanfragmentet i Lidners arbeten och med Medea
kan man dock, synes det mig, komma lösningen något närmare.
Vi märka då först, att den af Lidner renskrifna andra akten
visar en mängd yttre öfverensstämmelser med Rustanfragmentet,
1 Mirza är ja en persisk manlig titel och förekommer ofta i tidens
orientaliska sagor som mansnamn. Emellertid förekomma äfven före Creutz
talrika exempel på att det begagnats som kvinnonamn. Jag inskränker mig här
till att peka på Cahuzac-Bameaus populära opera Zoroaster, öfversatt år 1778
där hjältinnan bär namnet Mirza.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
