Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Moetensen, Riddar S:t Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Johan Mortensen
också högst troligt^ att döma efter andra liknande scener i romanen,
att löjtnanten betecknar en verklig person, och dennes äfventyr
skulle vidare föra oss in i en ny serie af samtida händelser.
Slutligen finnas inväfda i denna fantastiska ram direkta satiriska utfall
såsom det kvicka utfallet mot Stockholmspolisen eller mot Karl XIII.
På grund af detta maner, når man aldrig till bottnen. Liksom i ett
spegelkabinett återgifves samma bild i tusentals olika prismor. I
allmänhet hafva dessa allegorier dels en allmänt symbolisk betydelse,
dels syftas på bestämda samtida institutioner eller personer och
slutligen hvimlar det af små satiriska slängar, hvilka utdelas i
förbigående.
Det var fullt medvetet som Livijn gick tillväga på detta sätt.
Han yttrar i en not: "Alla tidningar en masque — de betydligaste
nemligen — lagbalkarne likaledes." Af samma anledning är det
säkerligen som Livijn på ett ställe i romanen insinuerar, att
händelserna tilldraga sig omkring 1795, men samtidigt skämtar öfver alla
anakronismers. I själfva verket hvilar icke någon genomförd
historisk kolorit öfver romanen.
Det är icke svårt att förstå, att det var nödvändigt för honom
att uttrycka sig på detta sätt, så hvassa, bitande och personliga
som angreppen i själfva verket äro. Samtiden hade nog förstått
tillräckligt ändå.
För att finna själfva den politiska grundtanke, som genomgår
romanen, måste vi först taga i betraktande de järtecken, som
klädmäklaren från Burgmans villa frammanar ur svartkonstboken. Det
väsentliga i denna syn är följande:
På himlahvalfvet visar sig öfver gamla staden ett fasaväckande
och jättestort hufvud. Då denna gestalt utsträcker sin hand, uppstår
en morgonrodnad. På midten af denna tronar en ljusgestalt. Den
mörka gestalten nedsjunker då och försvinner. Ljusguden sväfvar
fram emot staden på morgonrodnadens vingar. Han föregås af en
storm, hvilken bortsopar och drifver framför sig alla de vidunder,
som klädmäklaren tidigare frammanat, och i hvilka man med lätthet
igenkänner allegorier på fala och osjälfständiga ämbetsmän.
Äfven Humblom och klädmäklaren drifvas oemotståndligt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
