Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Martin Lamm
De sista inläggen af Kellgren i Voltairestriden synas mig vara
de två artiklarna i 1781 169 och 218, som båda till större delen
fyllas af utdrag ur Voltaires nyutgifna bref till Abbé Moussinot.
Särskildt i den förra af dem synes mig "Öfwersättarens Not" vara
så typiskt Kellgrensk i sitt innehåll och sin stilisering, att jag ej kan
låta afskräcka mig af det faktum, att han här citerar " den manliga
strophe, hwarmed Auctoren til Ode öfwer Afwunden nyligen
wågat upresa sig mot den fördömliga böjelsen som menniskor i
almänhet äga, at genom store Mäns förklenande söka hämd på
deras förtjenst" (jfr detta uttalande med föreg. s.). Att på detta
sätt anonymt ge sig själf ett berömmande epitet torde Kellgren ej
ha ansett otillåtligt — se t. ex. hans uttalande om "Man äger ej
snille" i protokollen för Pro sensu communi —, så mycket mindre
som han här kunde åberopa flerfaldiga föredömen af Voltaire. Den
senare uppsatsen är endast en variation af samma tanke, som finnes
i den här citerade strofen.
Ljunggren har utförligt refererat den strid, som 1779 och
1781 i Stockholmsposten fördes för och emot latinets herravälde
i undervisningen, utan att dock upptaga frågan om Kellgren
deltagit däri. Att hans sympatier stått på latinmotståndarnes sida kan
man dock se afhans fråga i understolen i 1780 9: "Somlige undra om
icke Latinska språket mera skadat än gagnat wetenskaperna." Och att
han personligen deltagit i striden framgår af ett bref från Wellander
till Älf1 af den 21 dec. 1781, där det heter: "Med alt det ohugneliga,
som i den litteraira vägen kan föreses, lärer dock ingen sådan tid
komma, som ej ger förtjensten, äfven den latinska; sin tilständiga rätt.
Det verkar ingen ting hvad man deremot en tid skrifvit i
Stockholmsposten, och som är af Kellgren författadt. Måtte aldrig svenska
Snillet blifva så barbariskt." Härmed kan ej afses något annat än
den långa uppsats, som upptager hela n:o 241 i Stockholmsposten
s. å. Det finns nämligen ej på något annat ställe någon
förkastelsedom öfver den nylatinska poesien. Här säges därom följande:
1 U. B. G. 350 h. Min uppmärksamhet har fästs på detta bref genom
professor Schücks samling af Kellgrensexcerpter, som jag välvilligt satts i
tillfälle att begagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
